4. jul, 2020

Läkarnas okunnighet om vitaminer dödar!

En gång trodde jag att det skulle bli krig och miljöförstöring som förintade vår civilisation. Nu har jag insett att läkemedelsindustrin och dess hängivna agenter – läkarna – möjligen är ett ännu större hot. Vi vet, att det dagligen bara i Sverige är mer än 60 personer, som får sina liv dramatiskt förkortade av cancer – ofta under mycket plågsamma former.

Detta beror i hög grad på att läkemedelsindustrin under omkring hundra år effektivt förhindrat användningen av enkla förebyggande och botande metoder – som ofta till sist förbjudits. Anledningen är att nämnda industri varje år tjänar hundratals miljarder på traditionella cancerbehandlingar (strålning och cellgifter) – och på de läkemedel som sedan behövs för att dämpa skadeverkningarna av dessa.

Genom att inrikta nästan all forskning på genetiska faktorer har man under många år lyckats förhindra vetenskapliga undersökningar av de verkliga orsaksfaktorerna – kost, livsstil och andra miljöfaktorer. Man satsar med andra ord allt på den enda faktor som vi inte kan förändra – våra gener – och bortser från dem som faktiskt skulle gå att påverka. Det har betytt gigantiska vinster för läkemedelsindustrin - men varit en lika gigantisk tragedi för mänskligheten generellt.

Tyvärr har också våra myndigheter och media hela tiden lojalt spelat med i det drama som orkestrerats av läkemedelsindustrin - och utan grundläggande forskning avfärdat alla alternativa metoder och medel. Ofta har de också ägnat sig åt ren personförföljelse mot dem som velat sprida kunskap om icke farmakologiska metoder mot cancer. Ett antal läkare har fråntagits sin läkarlegitimation därför att de botat cancerpatienter med ”icke godkända metoder”. Anledningen tycks huvudsakligen vara att sådana metoder inte inbringar läkemedelsföretagen några inkomster, utan i stället blivit konkurrenter till deras giftiga preparat.

I dag tycks den här inställningen ha satts på sin spets också inom ett annat medicinskt område, då den omfattande coronapandemin drabbat världen. Läkarvetenskapen är – sedan den ökända Flexnerrapporten 1910 – enbart inriktad på kemiska preparat, d.v.s. patenterade ”godkända läkemedel”, som via hutlösa priser inbringar industrin ofantliga inkomster. Alla enkla, naturliga medel, som ofta har månghundraåriga traditioner och fungerat väl, betraktas generellt som ”kvacksalveri” och verkningslösa eller ”farliga”.

Men den totalt ovetenskapliga inställningen hos det medicinska etablissemanget tar sig också andra, och helt groteska uttryck. Då tänker jag på det till synes totala föraktet för vårt naturliga immunförsvar – det viktigaste försvaret mot främmande sjukdomsalstrande mikroorganismer som virus, bakterier, svamp och parasiter. Från vårt första andetag är detta försvar det som får oss att överleva varje minut. Vi utsätts hela tiden för främmande ”inkräktare”, men om vi har de ”byggstenar” som skapar förutsättningar för ett optimalt immunförsvar, så blir vi inte sjuka – eller bekämpar snabbt uppkommen sjukdom.

Nu kan man höra medicinska professorer och andra auktoriteter i radio och TV offentligt förneka detta fantastiska system – eller påstå att det inte går att påverka. Man vet t.ex. sedan ganska länge, att C-vitamin och vitamin D3 (som egentligen ett ”prohormon” - ett förstadium till ett aktivt hormon) är helt grundläggande för ett fungerande immunförsvar. Därtill krävs också några mineraler och spårämnen, som t. ex. zink, magnesium och jod.

På grund av den utarmade, industriprocessade kost de flesta av oss i dag äter har majoriteten av Sveriges befolkning avsevärda brister, när det gäller dessa livsviktiga ämnen. Mycket tyder på att så mycket som 98 % av oss har brist på vitamin D3 – vilket gör oss särskilt mottagliga för allvarliga infektioner – som t.ex. det nu aktuella Coronaviruset.

Också låga halter av C-vitamin är ägnat att inge allvarlig oro. En undersökning visar att omkring 10 % av äldre inlagda på sjukhus faktiskt har skörbjugg – en allvarlig sjukdom som bl.a. kan ge svåra blödningar och lunginflammationer, och som man trodde var borta sedan mer än 200 år, då man upptäckte att just C-vitamin förhindrade dess uppkomst. Och det räcker med små mängder, så får man skörbjugg har man mycket allvarlig C-vitaminbrist. Att detta kan finnas på våra sjukhus är minst sagt anmärkningsvärt!

Enligt en japansk studie publicerad i the American Journal of Clinical Nutrition har man funnit, att risken för barn att drabbas av influensa kan minskas med 50 % genom tillskott av D-vitamin. Detta har betydelse för influensaepidemier, bl.a. därför att D-vitamin är ett ämne som tillverkas av kroppen själv och inte har några allvarliga biverkningar, är billigt och kan vara flera gånger effektivare än antivirala läkemedel eller vacciner.

Några blir kanske chockade av att få veta att det är många läkare i Kanada och USA som förskriver hela 50 000 IE D-vitamin dagligen som behandling mot en lång rad av kroniska sjukdomar.

Den korrekta dosen av D-vitamin för god hälsa tycks vara ca 5 000 IE om dagen – inte 200 – 600 IE som rekommenderas av medicinskt ansvariga myndigheter i USA (och tyvärr även i Sverige). Hälsosamma nivåer av D-vitamin i blodet är 70 – 90 ng/ml, nivåer som uppnås hos mindre än 5 % av USA:s befolkning. Sannolikt är det lika illa i Sverige.

Men detta är något de medicinskt ansvariga i Sverige inte tycks bry sig om – eller ens försöker kontrollera. Milt uttryckt en skandal i nuvarande pandemisituation!

Intressanta länkar för den som vill veta mer om detta:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5409678/?

https://preventdisease.com/news/13/102213_Vitamin-D-Proven-More-Effective-Anti-Viral-Drugs-Vaccines-Preventing-Flu.shtml