Mer än 100 000 döda

Jag har i min litteraturlista på goda grunder lagt in Peter C. Götzsches bok "Dödliga Mediciner och Organiserad Brottslighet" - men jag förstår ju att inte så många kommer att läsa den tjocka boken. Lars Bern har gjort ett inlägg på Annika Dahlqvists blogg, och hans text förtjänar att spridas:

"När jag läser dokumentationen av hur hundratusentals människor blir sjuka och dör varje år helt i onödan på grund av den brottsliga verksamhet som florerar inom läkemedelsindustri och sjukvård, väcker det funderingar om hur detta skulle kunna förhindras.

Som ett typiskt exempel i en till synes oändlig rad av bedrägligt beteende från läkemedelsindustrin kan vi ta företaget Merck. Merck var under många år en mycket nära samarbetspartner till svenska Astra i USA. Företaget har starka band till familjen Rockefeller och till Bilderberggruppen.

Låt oss titta på fallet med den senare indragna COX-2 hämmaren Vioxx från Merck. Preparatet fyllde på intet sätt någon unik funktion som inte lika bra kunnat fyllas med äldre och bättre beprövade preparat. Enligt Götzsche orsakade Vioxx uppskattningsvis 120.000 onödiga dödsfall innan det drogs in. Detta möjliggjordes genom hela kartan av trixande och bestickande för att dölja att preparatet var farligt och genom att tillsynsmyndigheter (FDA) och inblandade läkare inte gjorde sin plikt att tjäna allmännyttan utan gick företagets ärenden. Och Vioxx var inget undantag bland en oändlig rad farliga piller, det är bara ett exempel i högen.

Merck betalade senare ca. 40 miljarder kr i böter efter att man 2012 erkänt sig skyldiga till otillbörlig överträdelse av federala lagar i marknadsföringen av preparatet. Samma år betalade företaget ut över 300 miljoner kr i prestationsbaserad bonus utöver hög lön till sin VD. Vad företaget betalat i mutor till FDA-tjänstemän och läkare innan bubblan sprack står skrivet i stjärnorna. De 40 miljarder kronorna var sannolikt en mindre del av vad man dragit in i intäkter på preparatet. Maffian förbleknar fullständigt i en jämförelse.

Den fråga vi måste ställa oss är, hur kan detta få fortsätta år efter år, decennium efter decennium? Maffian blir åtminstone då och då utsatt för stora razzior och några dussin mafiosos spärras in, men hur ofta får styrelseledamöter, direktörer, FDA-tjänstemän och läkare skaka galler för den organiserade brottslighet som läkemedelsföretagen ägnar sig åt? Varför tror ni?

Svaret är enkelt, kolla vilka som äger de stora läkemedelsföretagen och som sitter i deras styrelser? I USA är i princip hela branschen en gång grundad av familjen Rockefeller och i Sverige var länge en huvudägare familjen Wallenberg. I styrelserna sitter samhällets absoluta elit. Det är etablissemangets företag, och dem rör man inte, utan man nöjer sig med att i de värsta fallen plocka av företagen någon liten del av deras enorma vinst. Sedan får de fortsätta sitt trixande och bestickande som om inget hänt. Böter är en naturlig hedervärd rörelsekostnad i denna krets.

Det är ett politiskt ansvar att göra något åt detta och att återupprätta allmännyttan som drivkraft bakom hela läkemedelsbranschen. Vi måste stifta lagar som berövar företag som bedriver ekonomisk brottslighet deras tillstånd att bedriva sin verksamhet och som utdömer fängelse och näringsförbud åt styrelseledamöter och direktörer som har ansvaret för företagens drift. Svårare än så är det inte. Det handlar enbart om att alltså tillämpa samma regler för etablissemangets företag som för vanliga småföretagare som ägnar sig åt skattebedrägerier och annat skojeri.

Jag kan som ett annat exempel nämna att jag efter en canceroperation ordinerades ett livsfarligt smärtstillande preparat som heter dextropropoxifen. Jag upplevde att jag blev som en zombie och kände på mig att det var farligt, vilket jag även kunde konstatera efter lite efterforskning. Jag råkade ha en nära vän som heter Ulf Johnasson som forskade på preparatets livsfarlighet i kombination med alkohol. Götzsche skriver om preparatet att läkare trodde det var mer effektivt än aspirin trots att det är sämre och knappast mer verksamt än placebo. Döm om min förvåning när min dotter några år senare kommer hem från Danderyds sjukhus efter ett kejsarsnitt med samma preparat i en burk. Ingen hade besvärat sig om att informera henne om preparatets livsfarlighet ihop med alkohol. När jag framförde kritik till sjukhusets chefsläkare blev jag överlägset avspisad med att det var det bästa som fanns att tillgå. Preparatet är idag dödskallestämplat bl.a. tack vare Ulf:s forskning.

Vi måste få betydligt striktare etiska regelverk för läkarkåren. Läkare bör enligt lag vara skyldiga att följa läkaredens centrala budskap att efter förmåga och omdöme vidtaga dietetiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra dem ont skall man söka avvärja. Det innebär t.ex. att innan man börjar förskriva kemiska preparat till en diabetes- eller blodtryckspatient måste man först förskriva kolhydratfattig kost för att se hur långt det hjälper. I många fall lovar jag att man kan avvara preparaten om patienten följer kostråden. Om man trots allt behöver sätta in kemiska preparat skall man vara skyldig att bedöma vilken risk de utgör för skadliga biverkningar och man skall bedöma om det finns något ofarligt naturmedel som ger likartad effekt. En läkare som inte följer dessa striktare etiska principer skall varnas och kunna få sin legitimation indragen. I allvarligare fall där patientens liv och hälsa riskeras skall de kunna dömas till fängelse.

Självklart måste läkarutbildningen kraftigt förändras så att läkarna har den kompetens som krävs för att kunna leva upp till vad eden förestavar och självklart måste vården ta fram nödvändiga informationssystem till stöd för läkarna. T.ex. saknas idag heltäckande system för att läkare skall kunna bedöma hur olika läkemedel interagerar med varandra och med människors kost. Skolmedicinen lär inte läkarna något väsentligt om kost och naturmedicin.

Sjukvårdsmyndigheter bör ha skyldighet att överväga insatser av immunförsvarshöjande kosttillskott och naturmedel såsom t.ex. D3- och C-vitamin, innan man rekommenderar massvaccinationer mot virus med de stora risker som t.ex. narkolepsi som de senare visat sig innebära. Som det är idag gör statens Läkemedelsverk motsatsen, man försöker stoppa dessa kosttillskott.

Jag har länge frågat mig när ansvariga politiker skall reagera på detta pågående folkmord (783.000 bara i USA förra året)? Tyvärr är dagens politiker så totalt obildade att de inte verkar ha förmåga att sätta sig in i vad det handlar om, än mindre stifta de lagar som jag efterlyst. Vad kan man f.ö. förvänta sig av Statsministrar som frotterar sig med de ekonomiska brottslingarna på Bilderbergruppens möten."

Så långt Lars Berns text. Vad man kan tillägga just i fallet med Vioxx är att det vid utredningen kom fram, att företaget Merck hade känt till de dödliga effekterna av Vioxx I FYRA ÅR - och ändå fortsatt försäljningen!

Här är direktlänken till Lars Berns egen blogg: 

http://anthropocene.live/2016/02/23/var-tids-varsta-folkmord/

När det gäller förhållandena i Sverige vill jag inte beskylla Läkemedelsverkets tjänstemän för oseriös verksamhet, men möjligen kan det stämma till eftertanke att nämnda verk till ca 95 % finansieras av de läkemedelsbolag, vars produkter verket skall godkänna för användning i vårt land. På de flesta andra områden skulle ett sådant beroendeförhållande nog vara helt otänkbart. Om t.ex. dopingkontrollen inom idrotten skulle bekostas av de företag som tillhandahåller dopingmedel, så skulle möjligen en och annan höja på ögonbrynen (inga jämförelser i övrigt). Något som också fått åtminstone mig att tänka till är det förhållandet att nuvarande Generaldirektören för Läkemedelsverket, Inger Andersson, tycks ha skapat en arbetsmiljö, där medarbetare slutar därför att de inte fritt kan uttrycka sina åsikter - och t.ex. ge offentlighet åt personliga åsikter om läkemedels skadliga effekter. Jag erinrar mig med fasa en Generaldirektör (med samma namn!) på Livsmedelsverket, som 2009 gjorde sig skyldig till den mest pinsamma debatt jag någonsin upplevt - då hon mot ytterst sakkunniga experter vidhöll att mättat fett var livsfarligt. Detta även sedan verkets offentliggjorda 72 studier, som skulle demonstrera det, visat sig mest innehålla luft. Av alla dessa studier handlade de flesta inte ens om mättat fett, och några visade i stället fettets nyttighet. Med god vilja kunde möjligen två av studierna tolkas som stöd för Livsmedelsverkets uppfattning.

Om det handlar om samma person torde Läkemedelsverkets trovärdighet nu vara i fara!

http://www.lakemedelsvarlden.se/nyheter/industrin-betalar-hela-l%C3%A4kemedelsverket-3197

Senaste kommentaren