12. nov, 2018

Hjärnfondens svarslöshet

I oktober fick vi ett ”tiggarbrev” från Hjärnfonden. Det var undertecknat av Dr Caroline Graff, som är professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet (och överläkare i klinisk genetik vid Karolinska Universitetssjukhuset).

Hon inledde med ett par väsentliga osanningar. Dels skriver hon ”I dag finns ingenting som kan bota Alzheimers sjukdom” – och dels att ”Vi har fortfarande ingen lösning på gåtan”. Det senare får väl tolkas som att vi inte skulle ha en aning vad som förorsakar Alzheimers sjukdom – vilket också är en uppenbar lögn.

Jag påtalade, att det faktiskt finns en forskargrupp i USA, som redan 2014 presenterade en studie, där man visade att 90 % av en grupp patienter med diagnosticerad Alzheimers genom medvetna åtgärder kunde förbättras och i vissa fall fullt ut återfå sina förlorade kognitiva färdigheter – och t.ex. återgå i arbete och få ett normalt socialt liv.

Man har också identifierat ett stort antal faktorer, som bidrar till att man drabbas av sjukdomen. De viktigaste är sannolikt följande:

För litet fysisk aktivitet

Diabetes och högt blodsocker

Mögel, framfört allt boende i ”mögelhus”. (Man tror att kanske 70 % av Alzheimers beror på mögel)

Kvicksilver, aluminium och andra giftiga ämnen

Lyme Disease (Borrelia)

Herpes

Hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln)

Låg nivå av könshormon (östrogen och testosteron)

Stress (och höga nivåer av ”stresshormonet” kortisol)

Låga nivåer av vitamin D och vitamin B-12

Sömnbrist (behövs 7 - 8 timmars sömn varje dygn)

Generell inflammation i kroppen (beroende på vår föda – transfetter, för mycket artificiella kolhydrater mm – eller kroniska infektioner av herpes, borrelia, mögelsvamp och andra patogener)

Brist på fettsyran Omega-3 (och för mycket Omega-6)

Skallskador (efter olyckor eller upprepade hjärnskakningar vid kontaktsporter som boxning och ishockey)

Fetma

Vad Caroline Graff borde ha skrivit är: I dag har skolmedicinen ingen bot mot Alzheimers sjukdom, och eftersom man huvudsakligen söker en genetisk förklaring, så kommer det också att dröja. Alzheimers sjukdom är nämligen, som visas här ovan, en multifaktoriell sjukdom, och gener är definitivt inte den främsta orsaken.

Eftersom våra gener i stort sett är desamma i dag som de varit sedan långt innan Alzheimers fullkomligt exploderade, så är det närmast den enda orsaksfaktor vi kan utesluta. Våra gener kan vi ju inte heller påverka (om vi inte vill ”förädla fram” en ny människoras – Gud förbjude!).

I ett av de svar jag sedan fick från Hjärnfondens representant Ragnhild Ahlgren vidgår hon ju också, att det sannolikt inte är mer än 1% av Alzheimerfallen som har genetiska orsaker!

Man inriktar sig alltså i forskningen huvudsakligen på en faktor vi inte kan påverka – och som bevisligen inte kan vara orsak till den enorma ökningen av Alzheimers sjukdom på senare år! Finns det inte ett uns av sunt förnuft bland forskarna?

Däremot kan vi ju påverka flertalet av de orsaksfaktorer man identifierat. Men inget läkemedelsföretag kan förstås ta patent och tjäna pengar på ”bättre kost”, några naturliga vitaminer, mer fysisk aktivitet, mindre stress eller bättre sömn… Därför är också intresset därifrån noll! Men att en institution som Hjärnfonden skall anpassa sig efter läkemedelsbolagens vinstintressen är faktiskt upprörande!

Fortfarande väntar jag också på ett besked om åtminstone en enda studie som stöds av Hjärnfonden – som handlar om sjukdomens sambandet med vår kost.

Den som vill veta mer om resultaten från den forskargrupp i USA jag nämnde, kan ta del av mitt försök till sammanfattning av deras arbete här: http://www.svaradoktorn.se/435896354

.