Sedan jag själv 2014 fått min cancerdiagnos och hunnit läsa in mig på ämnet bestämde jag mig ganska snart för att avstå från skolmedicinens brutala behandlingsförslag (efter ett första, mindre operativt ingrepp). Min ”behandling” har därefter bestått av en närmast ketogen diet (minimalt med kolhydrater och rikligt med naturligt fett), med ett flertal vitaminer, mineraler och andra kosttillskott.

Varje morgon dricker jag ett glas rödbetsjuice.

Senare också ett glas vatten med en tesked MSM

Därefter äter jag en tallrik med naturell yoghurt, Crème Fraiche och ett par matskedar ekologisk kokosolja. I detta har jag blandat:

2 rågade matskedar gurkmejapulver

En nypa malen svartpeppar (underlättar upptaget av den aktiva substansen kurkumin i gurkmeja)

1 msk hackad färsk ingefärarot

10 - 12 bittra aprikoskärnor

1 msk torkade ekologiskt odlade aroniabär

1 msk frysta blåbär (”hemplockade”)

1 msk frysta hallon (”hemplockade”)

1 msk pumpakärnor

1 tsk korianderblad

1 tsk chlorella

Efter denna måltid har jag tagit:

D3-vitamin  (3 x 2500 IE)

K-vitamin (100 mikrogram)

C-vitamin (buffrade kapslar om 1000 mg) – tre gånger om dagen

2 kapslar Omega 3 (fiskolja, ca 1800 mg)

Magnesium (300 mg)  

Zink (20 mg)

Selen (220 mikrogram)

Algtabletter, 8 st (blåstång, spirulina, knöltång).

Kolloidalt silver (1 msk, fem ggr/dag)

20 ml "Blutsaft" (innehållande bl.a. vitaminerna B1, B2, B6 och B12)

Många tycker förstås, att det måste bli ett förfärligt ”pill” med allt detta, men det blir snabbt rutin. Och om det bokstavligen gäller ens liv, så tycker jag nog att man kan stå ut med det - särskilt om man beaktar de biverkningar skolmedicinens behandlingar medför!

FÖRKLARINGAR FÖR VARJE INGREDIENS: (flera av uppgifterna hämtade från Peter Wilhelmssons utmärkta bok ”Näringsmedicinska Uppslagsboken").

Rödbetsjuice innehåller anticancerämnet Betacyanin och fungerar avgiftande på levern. Kan minska blodtrycket genom att göra artärväggarna mer elastiska. Kan hos blivande mödrar motverka födelseskador som ryggmärgsbråck genom sitt innehåll av folsyra.

MSM innehåller biologiskt tillgängligt svavel, ett av de viktigaste ämnena i vår kropp, som också har betydelse för avgiftning och andra processer med betydelse för att motverka cancer. Nödvändigt också för leder, senor och ligament i kroppen.Viktigt att man börjar med en låg dos - kanske bara ett kryddmått i ett glas vatten. Sedan kan man öka dosen - och stanna upp, om magen reagerar.

Kokosolja finns i hälsokostbutiker och i de flesta vanliga matvaruaffärer. Viktigt att man inte köper de silverfärgade paketen i mjölkdisken - som är ett rent industrifett. Det skall vara ekologisk kokosolja, som oftast finns i glasburkar. Man kan också nämna, att det redan på 1960 talet upptäcktes att ”MCT” (medellånga kedjor av triglycerider – d.v.s. främst kokosolja) har förmågan att producera fler ketoner per energienhet än andra fetter. MCT absorberas snabbare än andra fetter och transporteras också snabbare till levern - vilket också gör att kokosolja ger ett omedelbart energitillskott nästan i nivå med vad man får från t.ex. druvsocker. Tycks också fungera förebyggande/botande mot Alzheimers och många andra sjukdomar med neurologisk koppling.

Gurkmejapulver Går att köpa i större förpackningar. Kryddhyllornas små burkar innebär ett astronomiskt kilopris. Verkar vara ett fantastiskt universalmedel för hälsa. Sedan några tusen år känt bl.a. för sina antiinflammatoriska och anticanceregenskaper. Det kommer ny forskning var och varannan vecka som visar gurkmejans fantastiska hälsofrämjande egenskaper. Nyligen har man upptäckt att gurkmeja också kan ha lika positiva effekter mot Alzheimers – och samma effekt på hjärta och kärl som en måttlig dos fysisk träning. Det förefaller som om man kan optimera gurkmejans terapeutiska effekt genom att inta den tillsammans med fett – helst ekologisk kokosolja.

Nya forskningsresultat visar också att gurkmeja tycks kunna ta död på multiresistenta TBC-bakterier (tuberkulos). Motverkar bröst-, prostata-, lung- och magcancer – och motverkar spridning av bröstcancer till lungorna. Motverkar också många andra typer av sjukdomssymtom, bl.a. starr.

Eftersom gurkmeja har en svagt blodförtunnande effekt, så bör den som t.ex. medicineras med Waran kanske vara försiktig med doseringen.

Ingefärarot. Har rejäla anticanceregenskaper och verkar delvis fungera som gurkmeja. Är antiinflammatorisk, motverkar bl.a. reumatoid artrit och diabetes.

Aprikoskärnor. Innehåller Amygdalin (se avd. ”Botemedel mot cancer” under rubriken Laetrile)

Aroniabär. Kraftig antioxidant. Anticancereffekt, som blir extra kraftfull genom synergieffekter tillsammans med gurkmeja

Blåbär. Innehåller antioxidanter och nyttiga flavonoider. Förebygger Alzheimers och andra demenstillstånd. Förebygger diabetes och är gynnsamma för god ögonhälsa – och sägs förebygga grå starr. Kända anticancereffekter och bra för hälsan av många skäl.

Pumpakärnor. Rika på zink och magnesium, båda mineraler som är viktiga för att bekämpa cancer.

Korianderblad och Chlorella tycks kunna binda tungmetaller och andra toxiska ämnen och transportera ut dem ur kroppen. Viktigt eftersom vi numera formligen översköljs av giftiga ämnen som riskerar att skada oss och bl.a. sabotera vårt immunförsvar.

D-vitamin. D-vitaminet är egentligen ett hormon, och synnerligen viktigt för hälsan i många olika avseenden. Är inblandat i hundratals olika processer i kroppen. Tidigare rekommendationer från sjukvården på max 400 IE pr dag visade sig härstamma från Vietnamkriget på 1960-talet, då man inom den amerikanska armén rekommenderade denna mängd till sina stridande soldater. Senare forskning tycks visa att denna blygsamma mängd knappt ger någon som helst effekt.

Stora vetenskapliga studier har visat, att tillskott av D-vitamin kraftigt minskar risken för cancer - och är ett kraftfullt medel för att bota uppkommen cancer. Detta gäller bl.a. pankreascancer, tjocktarmscancer, bröstcancer och prostatacancer.

Man behöver komma upp i minst 3000 IE, helst mer, för att få effekt. Doser på 10 000 IE per dag tycks inte medföra några problem. Risken för överdosering är våldsamt överdriven. Dr John Cannel uttryckte det så här: ”Att oroa sig för faror med D-vitamin i Sverige är som att törsta ihjäl i öknen, medan man oroar sig för att drunkna.”

K-vitamin Man tror att tillskott av D-vitamin möjligen behöver kompletteras av en viss mängd K-vitamin, som sägs se till att kalcium distribueras till skelettet och inte hamnar i övriga vävnader. K-vitamin är ju väsentligt för blodets koaguleringsförmåga (därav K i namnet). Finns naturligt i t.ex. i  broccoli, brysselkål, grönkål, huvudsallat, spenat och i vitkål.

C-vitamin. Ett underskattat medel för god hälsa. Människan är ett av de få däggdjur som inte själva kan producera C-vitamin – och därför är helt beroende av att få det via födan. En normalstor häst kan t.ex. skapa upp till 30 GRAM (30 000 mg) per dygn vid sjukdom eller skada – då detta vitamin behövs som mest. Se också beskrivningen av C-vitamin under rubriken ”Botemedel mot cancer”.

Man anser att behovet av C-vitamin hos människan per dygn ”normalt” är ca 70 mg per kg kroppsvikt. Under stress (fysisk, psykisk eller kemisk) kan behovet tredubblas – vilket för en person som väger 75 kg då skulle betyda minst 15 g per dygn. Viktigt är att halveringstiden för C-vitamin i kroppens vävnader är ett par veckor – och i blodet bara omkring 5 timmar. Det betyder att man behöver fylla på kontinuerligt för att ha en tillräcklig nivå i blodet.

Omega 3 – fiskolja. Viktig fettsyra, som motverkar inflammation och är synnerligen nyttig för hjärta och kärl. Vår normala kost i dag innehåller generellt alldeles för mycket av Omega 6, som i stället är inflammationsdrivande. Om man äter vår vanliga kost behöver man nästan säkert extra tillskott av Omega 3 – särskilt om inte fet fisk ingår i dieten.

Magnesium. Viktigt mineral, som det ofta är brist på hos cancerpatienter. Ny fransk studie visade också att tillräckligt hög magnesiumhalt hos män minskade risken för cancer drastiskt. Se till att använda en form av magnesium som är biologiskt tillgängligt. Tabletter som innehåller magnesiumoxid, magnesiumhydroxid eller magnesiumkarbonat tycks vara mindre effektiva. I stället skall man välja sådana som innehåller magnesiumlaktat, magnesiummalat eller magnesiumcitrat. Det sistnämnda kan emellertid vara tveksamt, eftersom tillverkningen ofta tycks ske via svartmögel, som är ett av våra allra mest allergiframkallande ämnen.

Tyvärr känner inte alla läkare till de olika formernas varierande biotillgänglighet, utan skriver ofta ut den tablett som ser ut att innehålla mest magnesium i förhållande till priset. 

Zink. Erfarenheten har visat, att effekten av Amygdalin (Laetrile) - som finns i aprikoskärnor inte blir den önskade, om det är brist på zink i kroppen. Dessutom är zink i sig ett ämne som är livsnödvändigt och som många cancerpatienter har brist på.

Selen. Detta mineral har visat sig ha närmast cytostatika-liknande effekt på cancerceller – och brist på selen ökar rejält risken för cancer. Där kan jag hänvisa till den svenske forskaren Mikael Björnstedt. I en artikel som publicerats av Karolinska Institutet kan man bl.a. läsa att han ”har visat att selenföreningar är selektivt toxiska för maligna celler vid koncentrationer som däremot inte påverkar normala celler”. 

Algtabletter. Tas i första hand för att tillgodose behovet av jod. Nästan alla cancerpatienter har visat sig ha brist på jod! Men även övriga ingredienser i dessa ”havsprodukter” är mycket positiva för hälsan generellt. Alger som spirulina och chlorella tycks också ha en god förmåga att binda tungmetaller och andra toxiner till sig, så att dessa kan transporteras ut ur kroppen – särskilt i kombination med kryddan koriander.

Kolloidalt silver. Jag har på nära håll sett en kvinna i terminalstadiet av pankreascancer tillfriskna efter D-vitamin och kolloidalt silver som enda behandling. Det verkar helt klart att kolloidalt silver kan påverka cancer. Otaliga internationella studier visar också att kolloidalt silver är absolut ofarligt för människokroppen – förutom att det tar död på nästan alla bakterier, virus, amöbor, svampar och encelliga parasiter. Jag är inte helt säker på HUR det hela fungerar, vet bara ATT det fungerar.

Och Livsmedelsverkets målmedvetna ansträngningar att utmåla det kolloidala silvret som farligt i alla möjliga avseenden – utan att kunna ange ett enda hållbart vetenskapligt stöd för sin åsikt – måste ses som ett minst sagt anmärkningsvärt agerande av en statlig myndighet.

Oavsett vad man tycker om "min" behandlingsmodell, med ovan nämnda ingredienser, så tycks den i alla fall vara helt fri från biverkningar. Men alla är vi i någon mån olika – och kan t.ex. ha överkänslighet för vissa ämnen. Därför kan det finnas anledning att börja med lägre doser och iaktta deras verkan.

Det förtjänar sedan förstås också påpekas, att det självklart är bäst om man kan få i sig alla nödvändiga näringsämnen via sin vanliga kost. Tyvärr är detta i dag närmast omöjligt för de allra flesta.  Det skulle närmast kräva att man själv odlar sina grödor och föder upp de djur, vars kött man äter. Därför får "kosttillskott" s.a.s. bli en nödlösning - som ju trots allt tycks fungera ganska väl.

Sedan vill jag också framhålla min övertygelse om att vårt immunförsvar är något av det absolut viktigaste för vår hälsa – något vi i princip nästan varje minut är beroende av för att överleva. Jag tror att min ”diet” enl. ovan möjligen innebär att min kropp (inkl. immunförsvaret) få det mest nödvändiga för en bra funktion.

Det är förstås också viktigt vad man INTE äter. Det gäller alltså att så långt det går undvika alla ”gifter” i form av färgämnen, konsistensgivare, smakförstärkare, surhetsreglerare etc. Detsamma gäller alla former av ”modifierad stärkelse” och andra konstiga tillsatser i maten…

Några brukar undra hur länge jag använde ”min modell” för att bli ”frisk”. Svaret är att jag kör samma modell fortfarande och inte tänker sluta med den – just för att kunna fortsätta vara frisk…

I min beskrivning ovan av den mat jag ätit för att bli av med min cancer, har jag bara nämnt min frukost. Naturligtvis har jag ätit mer under dagen – och det varierar förstås. Till lunch blir det ofta någon form av ägg – gärna tillsammans med några bitar inlagd sill, makrill, sardiner eller tonfisk. Ibland ”äggröra” med keso och purjolök eller annan lök. Kaffe efteråt, med en rejäl skvätt grädde i – och kanske en liten bit 70%-ig mörk choklad.

Till middag handlar det om t.ex. ”LCHF-pannkaka” (enligt Annika Dahlqvists recept – utan mjöl, men med mycket ägg och en del bacon), eller någon gryta eller soppa med mycket grönsaker i och ibland någon bit kött eller fisk. Mycket variation här – och så ”rena” basprodukter som möjligt – alltså helt kött eller färsk köttfärs och hel obehandlad fisk utan panering eller annat konstigt - inga halvfabrikat eller färdiga såser och liknande.

Något man märker, om man övergår till en kolhydratreducerad kost av typ LCHF, är för övrigt att man inte lika ofta som tidigare blir hungrig… Man kan faktiskt äta sig mätt hela tiden och ändå gå ner i vikt – om man är överviktig

Om jag skall vara ärlig, så tar jag också någon tugga av en banan för att enklare kunna svälja de kosttillskott jag äter i form av kapslar eller ”piller”.

Alla är vi naturligtvis individer, med i någon mån olika genetiska och metabola förutsättningar, och jag vill inte påstå, att mitt sätt att äta är optimalt för alla – men det har uppenbarligen fungerat för mig (och ganska många andra).

Tillsammans med mina vitamin- och mineraltillskott och kolloidalt silver har det gjort att min enligt läkarna obotliga cancer tycks ha försvunnit helt. Detta kunde man senast konstatera vid en efterkontroll den 18 mars 2019. Mitt PSA-värde (markör för prostatacancer) var rekordlågt - 0,94, - och man kunde inte heller hitta några andra tecken på cancer.

Jag har försökt göra en enkel lista på vad jag tror man bör tänka på, när man planerar sina måltider. Den får bara ses som en enkel riktlinje. Jag är ju inte läkare – och inte heller dietist eller specialist på kost och nutrition - så var och en får förstås bedöma mina råd efter eget omdöme (och gärna kolla med andra källor).

Vad man enligt min mening kan äta (om man vill behålla en god hälsa)

 Ägg (helst ekologiska, från höns som vistas ute och får ”naturlig” föda)

Fisk (men undvik odlad lax och strömming. Den odlade laxen är rena giftbomben, och fet fisk från Östersjön är full av giftiga dioxiner och PCB).

Kött (helst från djur som ätit sin naturliga föda – hö och gräs för kor). Viltkött är oftast idealiskt t.ex. älg, hjort, rådjur, vildsvin etc.

Fläsk – helst från frigående grisar, som ätit sin naturliga föda - men det kan vara svårt att få tag i. Men ”vanligt fläsk” kan vara OK.

Grönsaker – helst ekologiska ovanjorsdsgrönsaker (sallad, alla sorters kål, purjolök, selleri, tomater, persilja mm). Men även morötter och lök verkar OK.

Särskilt kraftfulla hälsoeffekter tycks korsblommiga grönsaker ha. (blomkål, broccoli, brysselkål, vitkål, grönkål, pepparrot, rädisa, kålrot).

Utan att gå in på kemiska detaljer, så innehåller dessa växter ämnen, som vid sönderdelning (t.ex. när vi tuggar dem ordentligt) ger ämnen som kallas isotiocyanater – och som tycks vara kraftigt verksamma mot cancer.

Enligt uppgift kan t.ex. så litet som tre portioner i veckan av dessa grönsaker minska risken för prostatacancer mer mer än 40 %, risken för cancer i bukspottkörteln med med lika mycket och risken för bröstcancer med mer än 50 %.

Smör

Grädde

Ost (ju fetare desto bättre)

Kokosolja - Inte det kokosfett som finns i de silverfärgade paketen i mjölkdisken. Där har man förstört det naturliga fettet i tillverkningsprocessen, så att det blivit ett industrifett, som bäst lämpar sig för att smörja cykelkedjor och annat). Det skall vara ekologisk, kallpressad kokosolja.

Bär (blåbär, lingon, hallon, jordgubbar, hjortron, aroniabär, tranbär mm). Men se upp för sylt – som ofta innehåller både socker och artificiella konserveringsmedel

Frukt – som innehåller en hel del socker. Men ”naturligt” socker verkar inte fungera som de processade sockerarter vi får i oss via andra källor, så frukt tycks mest vara nyttigt – i rimlig mängd.

Vad man skall undvika att äta

 Undvik SOCKER! En sockerbit i kaffet eller litet socker på gröten är ingen katastrof – men stora mängder socker (med olika fantasifulla namn) är tillsatt i nästan all färdig mat man köper. Undvik alltså ”färdigmat”! Hemlagat är nyttigast.

Det allra värsta är nästan alla former av müsli och frukostflingor. De innehåller ibland mer än 50 % socker!

Undvik juice och läskedrycker, som innehåller stora mängder socker! Och ”light-drycker” kan vara ännu värre – med t.ex. Aspartam och andra konstgjorda sötningsmedel som är direkt cancerframkallande.

Undvik alla ”lättprodukter” – som t.ex. ”lättmargariner” (typ Becel, Lätta mm). Nyttigast är vanligt smör – eller Bregott!

Försök dra ner på ”snabba kolhydrater” (pasta, ris, potatis, bröd – särskilt vitt bröd, bakat på vete). Hembakat bröd är bättre. Köpt bröd innehåller nästan alltid också olika kemikalier.

Kolla innehållsförteckningen. Om andelen ”kolhydrater” är mer än 10 %, så avstå!

Undvik allt som är ”färdigblandat” – frysta färdigrätter, konserver, såser och annat med en massa olika ingredienser i.

Undvik så långt det går alla ”gifter” i form av färgämnen, konserveringsmedel, konsistensgivare, smakförstärkare, surhetsreglerare etc.

Detsamma gäller alla former av ”modifierad stärkelse” och andra konstiga tillsatser… Hittar man mer än ett par E-nummer i en produkt, så är det klokt att avstå!

Slutligen några berättelser om människor som haft nytta av att använda hela eller delar av "min metod":

Pankreascancer

Kvinna i 75-årsåldern

Drabbades av pankreascancer – med metastaser i levern och en njure. Läkarna förklarade att de inget kunde göra, och kvinnan skrevs in i palliativa teamet på hemorten, och det var förstås bara smärtlindring och psykologiskt stöd som gällde. Jag lyckades få hennes dotter (som är distriktssköterska) att börja ge sin mor kolloidalt silver, fem msk/dag, och rejäla doser D-vitamin – 6000 IE per dag. Efter några månader var kvinnan cancerfri och kunde skrivas ut från palliativa teamet. Hon levde sedan ett ganska bra liv, men avled tyvärr (mars 2018) efter ca fem år - dock inte av sin cancer.

Prostatacancer

Man i 55-årsåldern. Hade fått besked om prostatacancer – och tid för operation. Han ringde mig och var förtvivlad efter beskedet (blivit tipsad om mig av en gemensam bekant). Började omedelbart med ”min metod”. Efter tre månader hade han gått mer ca 15 kg i vikt – och sade sig må bättre än någonsin. Har fortfarande inte genomgått någon operation (efter ca fyra år).

Man i 75-årsåldern. Fick besked om extremt högt PSA-värde, och både läkarna och han var säker på att han hade prostatacancer. Jag försökte få honom att pröva ”min metod” – vilket han till sist efter stor tvekan gjorde. På sjukhuset förberedde man för strålning och opererade även in de små guldtrådar som skulle utgöra referenspunkter vid strålningen.

Jag tyckte han åtminstone borde ta nya PSA-prov för att se om min metod hade haft någon verkan – innan man började med strålning. När jag träffade honom efter ca tre månader, berättade han att han just varit på kontroll – och PSA-värdet var enligt läkaren så lågt att det var omätbart. Strålningen inställdes.

Mantelcellslymfom

Man i 75-årsåldern.

En granne, som nu är 75 år, drabbades 2011 av cancer - den sällsynta formen mantelcellslymfom. Mannen behandlades förstås på traditionellt sätt med cytostatika. Han genomgick sex sådana behandlingar – den sista i juli 2012. Sedan biverkningarna avklingat kvicknade han till skapligt. Men i början av 2015 kom sjukdomen tillbaka – nu också med spridning till ryggmärgen. Man kunde nu inte fortsätta med vanliga cytostatika.

Han blev riktigt dålig, gick ner i vikt och blev mycket svag. Då beslöt man sig för att sätta in ett oprövat licenspreparat. Eftersom han ändå var på väg att dö, så ansåg man väl sig inte ha något att förlora. Men nu blev han våldsamt sjuk av detta. Han fick kraftiga diarréer, gick ner ännu mer dramatiskt i vikt och orkade knappt gå ur sängen. Jag tror han skulle genomgå fem eller sex behandlingar - men kunde inte fullfölja en enda.

Jag hade redan från början försökt få mannen att börja med min metod, men han vågade inte trotsa sina läkare. Nu när han i princip var döende valde han i alla fall att försöka (efter övertalning av hustrun, tror jag). Redan efter någon vecka avtog hans diarré, och han började gå upp i vikt. Han var snart sitt vanliga pigga jag. Vid tre undersökningar i följd kunde man inte se någon cancer hos honom. Den tredje genomfördes av "specialister" i Gävle. Deras besked var: "Alla värden perfekta"! Inte ett spår av cancer. Han var pigg och aktiv som vanligt och sade sig må hur bra som helst.

Då de som sjuknar om i denna cancerform i hans ålder (70+) oftast endast erbjuds palliativ vård i väntan på en oundviklig död, så får väl detta tillfrisknande också anses värt att uppmärksammas! Läkarna i Gävle var förstås något förvånade, och de frågade honom om han åt någon medicin. Hans svar var naturligtvis ett korrekt nej. Och att de skulle fråga om han åt någon särskild föda fanns förstås inte på deras karta. Med vanligt folks respekt för läkare, så berättade han inte heller självmant om sin "diet" och de kosttillskott han ätit...

Därför tycks nu läkarna sorgligt nog tro, att det licenspreparat som höll på att ta livet av mannen på något magiskt sätt måste ha verkat "retroaktivt". Han konstaterade också själv att "de blir ju fel i statistiken deras"... Möjligen kommer nu detta fall att resultera i mer användning av aktuellt "rävgift" på andra patienter - vilket förstås är djupt tragiskt.

Äggstockscancer

Kvinna i 60-årsåldern. Hon drabbades av äggstockscancer. En anhörig kontaktade mig julen 2016 - efter att ha sett min hemsida. Kvinnan var helt "utslagen" efter fem cellgiftsbehandlingar. Hon hade gått ner till 35 kg i vikt och hade dessutom lunginflammation och orkade varken prata eller tugga och svälja själv. Hon fick alltså sondmatas. Läkarna förklarade att de inget kunde göra. Jag berättade för hennes anhörige om mitt sätt att bli av med cancer - och han tog mig på allvar.

När cellgiftsbehandlingen avslutades kvicknade kvinnan till något – och kunde nu tugga och svälja själv. Hennes anhörige började då ge henne hela mitt "batteri" av vitaminer och mineraler och kolloidalt silver (som förstås också är ett mineral). Efter några veckor var han med henne till sjukhuset för undersökning – och till läkarnas förvåning kunde man nu inte se någon cancer hos henne – varken i äggstockarna eller näraliggande vävnad. Detta bekräftades sedan med andra undersökningar. Efter ytterligare någon månad kunde kvinnan – som varit sängliggande i månader på ett särskilt boende – sitta i rullstol. Och efter ytterligare någon tid kunde hon flytta hem till sin lägenhet och klara sig själv med visst stöd!

Flera fall finns, men där har jag inte kunnat följa dem på nära håll, så att jag säkert kan veta vad de gjort.