8. nov, 2021

Barnkonventionen bortglömd?

Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barns rättigheter ("Barnkonventionen") svensk lag!

Efterlevnaden tycks emellertid vara synnerligen dålig! De flesta har kanske läst om de stora bristerna inom förlossningsvården, som gör att blivande mödrar tvingas åka många mil till en förlossningsavdelning – och att personalbristen på vissa håll är så stor att båda mödrar och barn riskerar liv och hälsa!

Inte ens vid sin födelse kan svenska barn alltså få rimliga förutsättningar till en bra start i livet – och det verkar som om redan barn dött av de brister som finns! Fullkomligt skrämmande och oacceptabelt!

Lika upprörande är det nu, att vi helt bortser från Barnkonventionen även för större barn – och utsätter de flesta av dem i vårt land för ett ”MEDICINSKT EXPERIMENT” - helt in strid mot Barnkonventionen – och flera andra lagar.

Sverige har blivit laglöst land – och särskilt beklämmande är det förstås att just de oskyldiga barnen skall drabbas!

När man sedan tvingas inse, att det i allt väsentligt är läkemedelsindustrin – världens mest korrumperade bransch – som ligger baokom det hela, så blir man närmast desperat. De astronomiska inkomsterna hos Pfizer, Moderna och andra vaccintillverkare tillåts bli viktigare än våra barns liv och hälsa!

Som av en händelse får jag nu tillgång till en utmärkt artikel av Michael Zazzio, som utförligt beskriver vad som sker.

Den kommer här i klartext:

Barnkonventionen förbjuder experimentell behandling av barn

I de svenska skolorna vaccinerar just nu regionernas hälso- och sjukvårdspersonal svenska barn mot sjukdomen Covid-19, trots att barnkonventionen förbjuder sådan experimentell behandling av barn.

FN:s barnrättskommitté har framfört att barn inte får bli föremål för sådana ingrepp som inte redan har testats noggrant på vuxna. Denna formulering innebär att så kallade fas-3-studier på vuxna måste ha slutförts och långtidsutvärderats innan behandling på barn kan komma på fråga. Enligt Läkemedelsverket avslutas den första fas-3-studien över Covid-19-vaccinering av vuxna först i maj 2023, och den ska vara långtidsutvärderad senast i december samma år – så, det existerar alltså inte på långa vägar några Covid-19-vacciner som har testats noggrant på vuxna.

Att utnyttja ett barn i medicinska experiment är enligt Barnrättskommittén ett exempel på en form av utnyttjande som barn ska skyddas mot, och Barnkonventionen fastställer att en klinisk läkemedelsprövning endast får utföras på underåriga om vissa förutsättningar är uppfyllda. Det krävs 1) att försöket antingen har ett direkt samband med ett medicinskt tillstånd som barnet lider av eller

2) att försöket är av en sådan art att det endast kan utföras på underåriga. Det ska 3) även finnas vetenskapliga skäl att anta att försöket medför antingen en direkt nytta för barnet eller 4) att det är av viss nytta för den population som barnet representerar.

Barnkonventionen innebär att barn under inga som helst omständigheter får utnyttjas bara för att det skulle vara till gagn för samhället. Enligt redan publicerad forskning så dör (bland dem som är äldre än 65 år) fem patienter för varje patient som räddas till livet genom Covid-19-vaccinering (dessa siffror baseras ännu så länge enbart på korttidseffekterna). För varje barn som räddas genom Covid-19-vaccinering dör det på grund av samma vacciner fler än 100 barn!

Ingen av de ovanstående fyra punkterna är alltså uppfyllda. Covid-19-vaccinering utförs 1) preventivt (inte i behandlande syfte) och har således inte något direkt samband med något medicinskt tillstånd som barn redan lider av innan behandlingen utförs. Covid-19-vaccineringen är inte heller 2) av sådan art att vaccineringen endast kan utföras på underåriga. Därmed är det klart fastställt att ingen av punkterna 1 eller 2 är uppfyllda, och därför kan denna experimentella behandling inte utföras på barn. Något stöd för att 3) det skulle finnas några vetenskapliga skäl för att anta att Covid-19-vaccinering skulle medföra någon direkt nytta för barnen finns det inte heller, och Covid-19-vaccinering 4) medför helt klart inte någon nytta för den population som de vaccinerade barnen representerar, det vill säga barn. KI-professorn Jonas Ludvigsson visade redan för över ett år sedan att barn inte driver Covid-smitta samt att endast ett barn per 130000 insjuknade barn blir föremål för intensivvårdsbehandling.

Barnkonventionen är utformad för att ge barn ett heltäckande skydd mot sådant som riskerar att skada barnen, och skaderiskerna med Covid-19-vaccinerna är i och med en handfull redan nu existerande cost-benefit-studier uppenbara. Covid-19-vaccinerna dräper.

Barnkonvention ratificerades av Sverige redan år 1990, och konventionen blev för övrigt svensk lag den 1 januari 2020 (lag 2018:1197). Den svenska regeringen har dessutom – genom sin publicering av betänkandet i SOU 2020:63, del 3, i november år 2020 – visat att den och alla dess ministrar samt regeringskansliets tjänstemän redan för ett år sedan hade kännedom om att ingen av de ovan specificerade punkterna (1-4) skulle komma att vara uppfyllda för Covid-19-vaccinerna. Således vet regeringen i dagsläget att Covid-19-vaccinering av barn är olagligt, men ändå har regeringen låtit Folhälsomyndigheten ge klartecken för sådan vaccinering av våra barn.

År 2018 var Stefan Löfven själv med om att se till att barnkonventionen blev upphöjd till svensk lag – men i år har han med buller och bång helt sonika kört över den. Oh, vilken fantastisk chef och ledare Stefan Löfven är!

Det är uppenbart att regeringen, med Stefan Löfven i spetsen, struntar i våra barns rättigheter, men det är inte bara Löfven & Kompani som negligerar det lagstadgade skyddet för våra barn. Ingen på de svenska myndigheter som har att göra med Covid-19-vaccinering av barn verkar ha opponerat sig mot Folkhälsomyndighetens rekommendation att svenska barn kan vaccineras. De 21 svenska regionerna struntar blankt i barnkonventionen och vaccinerar på för fulla muggar, för denna experimentella behandling har ju Folkhälsomyndighetens ledningsgrupp rekommenderat när det gäller barn, i dagsläget för barn som är 12 år och äldre.

De 290 svenska kommunerna samlar idogt in samtyckesblanketter från välvilligt inställda föräldrar som inte förstår att de själva begår ett allvarligt brott när de med kommunerna och regionerna försöker att avtala bort det lagstiftade skydd som deras barn åtnjuter – ett skydd som för övrigt inte kan avtalas bort! Inte ens om ett barnen själva skulle gå med på att Covid-19-vaccineras skulle någon Covid-19-vaccinering kunna komma till stånd. Avtal med barn är för övrigt inte heller giltiga om man ser det ur juridisk synvinkel. Kommunerna samlar in de olagliga samtyckesblanketterna och upplåter sina skollokaler för Covid-19-vaccinering av skolbarnen, vilket i sig innebär att kommunernas personal aktivt deltar i både planering och genomförande av brotten. Om det slutligen visar sig att dessa Covid-19-vacciner är giftiga, så kan det handla om utdömda fängelstraff på upp till livstid för dem som åtalas för att ha begått dessa brott, och det kan bli många, många brottslingar som döms – från regeringsministrar och politiker i regionala och kommunala nämnder till tjänstemän, sjuksköterskor och föräldrar till vaccinerade barn, men tro nu inte att det tar slut med brottsligheten här! Till och med självaste FN-organet WHO planerar i denna fråga att frångå FN:s barnkonvention. Enligt WHO:s plan skall nämligen alla världens barn i åldrarna 6-17 år tvångsvaccineras med Covid-19-vacciner. Det är dock inte bara Covid-19-vaccinerna som inte får ges till barn. Även de numera förlegade PCR-testerna och de nya gurgeltester som nu börjar att användas är lika förbjudna att använda på barn. Bortglömd är inte bara barnkonventionen utan även Romstadgan, Nürnbergkoden, Genèvekonventionen och ett flertal av Sverige ratificerade FN-konventioner, till exempel FN-konventionen om skydd för funktionshindrade, vilken även innefattar barn.

Våra barn är rättslösa, och de utnyttjas som försöksdjur. i strid med barnkonventionen och svensk lag Covid-19-vaccineras svenska barn, men varken politiker eller tjänstemän på regeringskansliet, på våra statliga myndigheter, regioner eller kommuner verkar förstå allvaret i situationen. Vansinnesprojektet att vaccinera så många som möjligt genomförs utan eftertanke och utan att barnens lagstiftade rättigheter beaktas. Att detta strider mot såväl nationell som internationell lagstiftning verkar det dock inte vara så särskilt många som bryr sig om eller ens förstår – inte heller när jag ger dem möjligheten att läsa igenom lagtexten och alla de exempel som FN:s barnrättskommitté och SOU 2020:63 tar upp i sitt betänkande. Läsa!? Nej, så pass avancerad verksamhet är det ingen som klarar av.

Mina kontakter med regeringen, de svenska regionerna och kommunerna samt SKR visar entydigt att ingen av dem förefaller ha någon djupare kunskap om SOU 2020:63 och barnkonventionens innebörd. Detta styrks av flera ärenden och mål som jag för tillfället driver åt flera klienter.

Jag har, efter mina skrivelser till Sveriges 21 regioner och 290 kommuner, fått anmärkningsvärda svar från regioner som skyller på att de bara följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och således inte skulle ha något som helst eget ansvar för att injiceringarna utförs på barnen. Flera kommuner har svarat mig att de bara inhämtar samtyckesblanketter från barnens föräldrar och upplåter sina lokaler för regionernas vaccinationer och att det endast skulle vara regionerna som bär ansvaret för vaccinationerna. Det verkar inte som om någon av dem riktigt förstår att de är personligen ansvariga för sina gärningar. Denna nivå av okunskap och omedvetenhet får mig att på allvar undra över vilka brottsliga gärningar som de är kapabla att begå mot barn och kanske även mot resten av mänskligheten. Fångvakterna i Auschwitzkanske var att betrakta som söndagsskoleelever i det här sammanhanget.

Barnkonventionen innebär alltså att de föräldrar som skriver på Covid-19-samtyckesblanketterna uppsåtligen försöker att avtala bort sina egna barns lagstadgade rättigheter som skyddar barnen mot skadlig experimentell behandling. Signeringen av samtyckesblanketterna innebär att föräldrarna aktivt agerar för deras egna barn ska utsättas för sådana risker som barnkonventionen är ägnad att skydda de underåriga mot. Därmed blir dessa föräldrar medskyldiga till brottets genomförande.

Det är, som tidigare har påpekats, inte möjligt att avtala bort någons mänskliga rättigheter, men kommunernas och regionernas tjänstemän liksom barnens föräldrar verkar inte har någon kunskap om detta. Att inte känna till lagen är dock inte någon giltig ursäkt eller något försvar.

Det som redan nu har utspelat sig och som i fortsättningen kommer att utspela sig under ”covidiotiden” kommer säkerligen att lära oss mycket om mänskligt beteende och vad en del människor är beredda att göra mot sina medmänniskor utan att reflektera över konsekvenserna. Mina erfarenheter avslöjar dessutom en osund auktoritetstilltro, som inte sällan leder till att många individer, även om de själva begår brott med ett högt straffvärde, underlåter att reflektera över gällande lagar och konventioner och i stället blint litar på instanser som ligger högre upp i beslutskedjan. Det är uppenbart att en betydande andel av den svenska befolkningen har ett påtagligt behov av att lära sig lag och rätt.

Att arbeta med barn eller att i offentlig verksamhet fatta beslut som rör barn ställer stora krav på den enskilde individen, och det är av synnerlig vikt att de som tjänstgör på sådana positioner har reell kunskap om barnkonventionen. Dessutom krävs det av dessa individer integritet och en förmåga att i alla förekommande sammanhang kunna stå upp för barns rättigheter.

Utredaren och kommittéexperterna i SOU 2020:63 har i sitt betänkande klart och tydligt visat vad barnkonventionen föranstaltar. Det är mycket olyckligt och inte minst olustigt att våra ministrar, region- och kommunpolitiker samt berörda offentliganställda tjänstemän, inklusive hälso- och sjukvårdspersonal, inte har lusläst detta betänkande! Ännu mer olyckligt är det att de inte ens begriper barnkonventionens faktiska innebörd när jag metodiskt redogör för innehållet i den, och så pass avancerad verksamhet som att tänka verkar ju inte vara aktuellt. Att vuxna människor kan vara så urbota korkade att de rent intuitivt inte heller begriper vad man inte får göra mot barn övergår för övrigt mitt eget förstånd.

Michael Zazzio,

tidigare tjänstgörande som domare i en
internationell tribunaldomstol i Kanada,
nu kämpande för barnens lagstiftade skydd.