29. mar, 2021

Glöm inte minnet!

(Det går att förebygga och bota Alzheimers!)

Följande är en oerhört kortfattad och ofullständig text om ett svårt ämne – och kompletterande uppgifter följer senare. Men jag tycker resultaten av den senaste forskningen på Alzheimers är så omvälvande att alla borde få ta del av dem så snart som möjligt. Ett förslag är också att Googla namn som Dale Bredesen och David Perlmutter.

För många tycks begreppet Alzheimers stå för ett tillstånd av förvirring och försämrade minnesfunktioner – eller generellt försämrade kognitiva förmågor (de processer som vi förknippar med begreppet intelligens och som handlar om det som sker i hjärnan när vi tar emot, bearbetar och förmedlar information - eller förmågan att tänka, känna, lära och minnas). Detta är förvisso sant, men Alzheimers är faktiskt också en dödlig sjukdom – som håller på att passera både cancer och hjärtinfarkt som främsta dödsorsak i Västvärlden. I England och Wales har det faktiskt redan hänt. Där är demenssjukdomar nu den vanligaste dödsorsaken. Det finns sedan ett antal diagnoser under begreppet ”demens”, med delvis olika symtombilder, varav Alzheimers alltså är en (som också går att dela in i åtminstone tre grupper).

Alla förstår nog att denna sjukdom handlar om hjärnan och dess funktioner, men de flesta (inkl. våra läkare) verkar ha svårt att inse, att problemet sannolikt inte går att angripa direkt i hjärnan. I stället kan man med fog hävda, att problemet både uppstår i och kan botas via ”magen” – d.v.s. vår matsmältning och våra tarmbakterier… Detta är förstås fortfarande för de flesta en främmande tanke – men kommer sannolikt snart att vara en självklarhet.

Under många år var det ”evidensbaserad kunskap” att våra hjärnceller inte nybildades, utan att vi var hänvisade till de celler vi fått vid födelsen. Inte förrän 1991 publicerades en studie som definitivt visade, att detta var fel. Via stamceller i hippocampus nybildas hjärnceller hela tiden, så länge vi lever (åtminstone ca 1000 varje dag), även om vi blir mer än hundra år. Detta innebar förstås en revolution, närmast ett paradigmskifte, som alla än inte kunnat ta till sig. Nästa revolutionerande upptäckt var, att vi genom egna, medvetna åtgärder kan påverka nybildningen av hjärnceller – och därmed hjärnans funktion. Den kunskapen har endast funnits några få år – och har inte i någon större utsträckning accepterats av läkare och forskare… Givetvis har den kunskapen avgörande betydelse för möjligheterna att förebygga och bota Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar (som Parkinson, ALS, m.fl.).

Man har identifierat en ”nyckelmolekyl” i sammanhanget, nämligen BDNF (Brain-derived neurotrophic factor), en sorts ”tillväxthormon för hjärnan”. Hög halt av BDNF ger stor motståndskraft mot Alzheimer´s.

För en tid sedan (2014) presenterade en forskargrupp i USA en studie, där man visade, att 90 % av patienter med diagnosticerad Alzheimers genom medvetna åtgärder kunde förbättras och i vissa fall fullt ut återfå sina förlorade kognitiva färdigheter – och t.ex. återgå i arbete och få ett normalt socialt liv.

Under många år har man nästan helt inriktat forskningen på de s.k. ”amyloida plack” man funnit i hjärnan hos de avlidna Alzheimers-patienter man obducerat. Trots att dessa plack inte hittades hos alla, så drog man slutsatsen att placken var ORSAKEN till Alzheimers.  Läkemedelsbolagen har sedan satsat hundratals miljoner dollar på Alzheimerforskning – för att hitta ett ”piller” som skulle ta bort dessa plack.  De flesta studier misslyckades helt. Men i ett fall lyckades man förinta placken. Problemet var bara att försökspersonerna avled, så man fick snabbt avbryta studien. 

Man har sedan förstått, att placken inte är orsaken till sjukdomen, utan snarare ett symtom. Ja, det verkar till och med som om placken är en sorts försvarsmekanism som hjärnans celler tar till. Dessa plack tycks nämligen ha två livsviktiga funktioner. Dels har de förmågan att bekämpa patologiska mikrober (virus, bakterier, svamp etc.), som lyckats passera blod-hjärnbarriären och ta sig in i hjärnan. Dessutom har de förmågan att binda ”gifter” (som t.ex. kvicksilver och toxiner som produceras av mikroskopisk svamp), vilka på samma sätt lyckats ta sig in i hjärnan och allvarligt skulle kunna skada hjärnans celler.

Anledningen till att blod-hjärnbarriären inte fungerar och kan hålla skadliga företeelser borta från hjärnan – att barriären s.a.s. blivit ”permeabel” (genomsläpplig) – tycks vara en annan form av ”permeabilitet”, den som uppstått i tarmen. Om tarmväggen fungerar som den skall, så bibehålls tarminnehållet inom dessa väggar, och endast nödvändiga ämnen som vitaminer, mineraler och näringsämnen tas upp och transporteras via blodet ut i kroppens olika vävnader. Men genom påverkan av vår i dag vanliga kost – med ett överskott av processade kolhydrater, för litet naturligt fett och ett antal artfrämmande ämnen (gifter) i form av konserveringsmedel, färgämnen, konsistensgivare, smakförstärkare etc. skadas tarmens slemhinnor – och kan då släppa ut bakterier, svamp, parasiter och deras toxiner genom tarmväggen och ut i kroppen. Detsamma gäller osmälta proteiner, fett och annat ”avfall” som normalt inte skulle kunna ta sig ut i kroppens vävnader. Detta tillstånd, ”Läckande tarm-syndromet” (Leaky Gut Syndrome, LGS) är numera ett alltmer uppmärksammat problem, som troligen är en avgörande orsak till många inflammatoriska tillstånd och därav följande sjukdomar.

Om man vill förebygga (och senare bota) demenstillstånd, så får man alltså sannolikt börja med vår kost – och annat som kan påverka vår matsmältning (stress, sömnbrist, bristande fysisk aktivitet mm). Att direkt ge sig på hjärnan, utan att angripa den ursprungliga orsaken kan vara bortkastad möda – eller t.o.m. förvärra tillståndet. De s.k. ”bromsmediciner”, som hittills varit läkarnas enda behandling vid Alzheimers, påverkar inte sjukdomsförloppet, utan kan i bästa fall dämpa symtomen något. De har ju också visat sig ha avsevärda biverkningar, t.ex. i form av illamående och matsmältningsproblem.

Eftersom Alzheimers inte är ett tillstånd som har en enda orsak, utan är vad man brukar säga ”multifaktoriell”, så är det sannolikt mycket svårt att hitta ett enda medel, en farmakologisk produkt, som ensam kan bota sjukdomen. Man får i stället kanske inrikta sig på att angripa så många orsaksfaktorer som möjligt (man har identifierat ett hundratal!).

För att börja med orsakerna till de symtom som ingår i diagnosen Alzheimers (och andra demenstillstånd), så är de bl.a. följande:

För litet fysisk aktivitet

Diabetes och högt blodsocker

Mögel, framfört allt boende i ”mögelhus”. (Man tror att kanske 70 % av Alzheimers beror på mögel)

Kvicksilver, aluminium och andra giftiga ämnen

Lyme Disease (Borrelia)

Herpes

Hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln)

Låg nivå av könshormon (östrogen och testosteron)

Stress (och höga nivåer av ”stresshormonet” kortisol)

Låga nivåer av vitamin D och vitamin B-12

Sömnbrist (behövs 7 - 8 timmars sömn varje dygn)

Generell inflammation i kroppen (beroende på vår föda – transfetter, för mycket artificiella kolhydrater mm – eller kroniska infektioner av herpes, borrelia, mögelsvamp och andra patogener)

Brist på fettsyran Omega-3 (och för mycket Omega-6)

Skallskador (efter olyckor eller upprepade hjärnskakningar vid kontaktsporter som boxning och ishockey)

Alkohol och marijuana

Fetma

Senare följer avsnitt med uppgifter om konkreta åtgärder för att förebygga och behandla Alzheimers. Vad jag redan nu kan säga är:

Var fysiskt aktiv – helst någon timme varje dag

Försök att sova minst 7 timmar varje natt

Försök att undvika stress

Ät mindre kolhydrater och mer naturligt fett (kokosolja, fet fisk, nötter, avokado mm). Framför allt KOKOSOLJA! Dess innehåll av s.k. medellånga triglyceridkedjor tycks ha generellt läkande effekter för de flesta symtom med anknytning till hjärna och nervceller. Se även avsnittet ”Ketogen kost” – Direktlänk här: http://www.svaradoktorn.se/425558411.

Ta tillskott av D-vitamin, C-vitamin, och vitaminerna B-6 och B-12, samt jod, selen, zink och magnesium.

Ät blåbär, gurkmeja och ingefära

Alzheimers - del 2

Förklaringsmodeller:

Är hjärnan hydraulisk, elektrisk eller digital?

Tidigt såg man hjärnan som ett system av cirkulerande vätskor – i princip en ”hydraulisk modell”.

Sedan upptäckte man de elektriska signalerna – och började betrakta hjärnan som en ”elektrisk apparat”

Slutligen kom våra datorer – och man började betrakta hjärnan som en ”dator” med hårddisk, arbetsminne, mjukvara och alla de begrepp vi associerar med datorer.

Alla dessa förklaringsmodeller är ju en sorts metaforer – och riskerar att leda oss fel - även om de var och en kan ge intressanta perspektiv på hjärnan och dess funktioner. Där finns ju onekligen både cirkulation av vätskor, elektriska signaler och ett ”nätverk” som vida överträffar den mest avancerade dator. Men hjärnan är mycket mer än så. Man skulle också kunna kalla den ”organisk”, en i högsta grad levande organism, som faktiskt i någon mening också kan ”reparera sig själv” – om vi ger den rätt förutsättningar i form av näring, syretillförsel och generellt bra ”arbetsmiljö”.

Kanske är det största felet att vi hittills tenderat att betrakta hjärnan som en separat enhet och inte till fullo förstått att denna fysiska del av vår kropp varje sekund står i ett intimt samspel med övriga delar av kroppen – och med vårt medvetande. Det vi först nyligen också börjat inse är, att magen, matsmältningsapparaten, med bl.a. dess myriader av bakterier, tycks spela en alldeles avgörande roll för vår hjärnas hälsa – eller ohälsa. Det är där grunden till vår hälsa generellt finns – och att vid sjukdom endast inrikta sig på det organ eller den kroppsdel där symtomen finns, innebär ofta att man ägnar sig åt enbart just symtomen, och inte sjukdomens orsak.

Utifrån den aspekten är det också plågsamt konstatera, att våra läkare de senaste decennierna i sin grundutbildning knappt fått lära sig något om kost och nutrition. De tycks ha utbildats till någon form av ”tekniker”, som så snabbt som möjligt skall hitta rätt ”medicin” till varje åkomma, d.v.s. kunna bläddra snabbt i FASS för att hitta rätt farmaceutiskt preparat. Naturligtvis kan vi som kompensation vara lyckliga över läkarnas skicklighet t.ex. i en disciplin som kirurgi – även om bättre kunskaper i just kost och nutrition med säkerhet skulle göra att många kirurgiska ingrepp kunde undvikas.

Några hävdar nu, att det finns Tre (4) typer av Alzheimers

 Typ 1              Inflammatorisk Alzheimers

 Typ 1,5          Prediabetes – som ger både inflammation och insulinresistens

 Typ 2             Atropisk Alzheimers (näringsbrist, ”förtvining” av hjärnan)

 Typ 3             Toxisk Alzheimers (Amyloida plack skapas för att binda gifter i hjärnan – t.ex. tungmetaller och mögelrelaterade gifter).

Typ 1 och 2 startar typiskt med minnesförlust.

Typ 1,5 får de som äter mycket socker, och därigenom får kroniskt höga insulinnivåer, och sedan insulinresistens. Men de får också en inflammation utav sockret och de modifierade proteiner som hör ihop med en kolhydratrik kost.

Typ 3 startar typiskt med ”exekutiv dysfunktion” (svårt att planera och organisera, svårt med visuell perception och svårt att hitta ord). Typ 3 kan vi numera hitta redan hos människor i 40-årsåldern – med svårigheter att organisera och skapa struktur i tillvaron. Nästan alla i den gruppen har utsatts för gifter – biologiska eller kemiska. Man har svårt att hitta ord, svårt att räkna och är ofta deprimerade. De vanligaste gifterna är kvicksilver och gifter producerade av mögelsvampar, samt borrelia, DDT och aluminium. För bara några decennier sedan såg man inte typ 3 ens hos 50-åringar. I dag (2017) finns i USA åtminstone 500 000 människor med typ 3-Alzheimers.

Hos många kan man se inslag av både 1, 2 och 3. För att hjälpa dem behöver man alltså sätta in åtgärder mot samtliga tre orsaksfaktorer – inflammation, näringsbrist och gifter.

Vad försöker amyloida plack göra vid Alzheimers typ 1 (fel mat och patogener, som förorsakar inflammation)?

Jo, de förbereder sig för ”angrepp”. När ett ”fast försvar” i form av ”blod-hjärnbarriären” sviktar (och släpper igenom toxiner och patogener) så måste kroppen mobilisera en andra försvarslinje, ett ”mobilt försvar” – vilket alltså i hjärnan blir i form av amyloida plack. Det verkar som om numera alla över 40 år i någon mån har sådana plack i sin hjärna.

Den möjliga behandlingen är inte en ”silverkula”, utan snarare en ”hagelsvärm” av skräddarsydda åtgärder, riktade mot så många som möjligt av de grundläggande orsakerna.

Den som äter SAD (Standard American Diet – fettsnål, mycket processade kolhydrater, GMO etc.) löper en optimal risk att få Alzheimers, vilket också avspeglar sig i statistiken..

Kvinnor som opererar bort livmodern (och därmed snabbt får en minskad östrogenproduktion) fördubblar risken för Alzheimers – om de inte får tillskott av östrogen.

Ett exampel på framstående forskare på detta område - Dr Daniel Amen 

Det finns ett antal skickliga forskare på området Alzheimers. Jag väljer att här presentera en av dem. Han har blivit kanske USA:s mest kända och populära läkare inom psykiatrin. Han har skrivit ett stort antal böcker, och har tio gånger blivit New York Time´s bäst säljande författare. Han föreläser, framträder i TV, skriver böcker och tycks ha blivit en formlig medial tsunami. Hans kliniker besöks av mer än 4000 patienter varje månad.

Detta skulle förstås kunna betyda, att han endast är ovanligt skicklig på att marknadsföra sig själv – vilket han ju onekligen är. Men jag tror inte detta är enda orsaken till hans framgång. Dels har han hittat och kliniskt börjat tillämpa en metod för att avbilda hjärnan – varvid han visuellt kan demonstrera tillståndet hos varje enskild hjärna. Och dels tycks hans behandlingsmetod fungera – vilket han då också med sin avbildningsteknik faktiskt kan visa. Man kan bokstavligen se förändringen!

Att hans behandling innehåller de flesta av de ingredienser som övriga ”moderna” forskare framhåller och använder styrker också hans sak. Han framhåller t.ex. fysisk träning, kolhydratreducerad kost, nyttiga fetter som kokosolja, kända antiinflammatoriska naturprodukter som t.ex. gurkmeja, tillräcklig sömn, frånvaro av stress – samt vitaminer och mineraler som vi vet är verksamma även mot sjukdomar som cancer (C-vitamin, B-vitaminer, D-vitamin, E-vitamin, Omega-3, och mineraler som jod, selen, zink och magnesium). Frånvaro av toxiska ämnen som tungmetaller och biologiska gifter, samt metoder för att avgifta kroppen från sådana ingår också.

Dr Amen har fått en hel del kritik från företrädare för kåren av traditionella psykiatriker, som ifrågasätter den vetenskapliga evidensen hos hans metoder.

De har ofta höga poster inom olika medicinska organisationer – vilket förstås gör att de också har en hel del prestige att värna om. Tyvärr måste man ju sedan konstatera, att den traditionella och farmakologiskt beroende psykiatrin inte har särskilt stora framgångar att redovisa det senaste halvseklet. Snarare kan man nästa se den verksamheten som en lång serie av haverier.

Dr Amen har uppenbarligen tjänat en förmögenhet på sina böcker och mediala framträdanden, vilket gör att man förstås kan misstänka att ekonomiska intressen kunnat ta över de strikt vetenskapliga. Han enastående skicklighet som föreläsare - och ibland närmast ”stand up comedian” – gör kanske också att hans seriositet ifrågasätts.

Själv har jag förstås inte tillräckliga kunskaper för att kunna utvärdera hans metod att avbilda hjärnan – och bedöma i hur hög grad bilderna ger en korrekt beskrivning av hjärnans funktioner. Men det stör mig, att många tycks anse det närmast som en hädelse att ”själen”, personligheten och ens mentala förmågor skulle vara beroende av något så konkret och banalt som själva hjärnans fysiska skapnad! Vi vet ju mycket väl, att det kan ske omfattande personlighetsförändringar vid fysiska hjärnskador efter olyckor och yttre våld. Då borde vi inte heller vara främmande för att samma personlighetsförändringar kan ske efter skador beroende på t.ex. förgiftningar och bristfällig tillförsel av syre och näring till hjärnan.

Dr Amen tyckte för många år sedan det var märkligt att psykiatriker var de enda läkare som inte ens kunde titta på det organ de skulle behandla. Han drog konsekvenserna av detta och hittade till sist en teknik för att avbilda hjärnan – Functional Neuroimaging – med vilken han bl.a. kunde skilja fysiska hjärnskador (av yttre våld) från t.ex. Alzheimers och drogrelaterade skador. Den metod han använder kallas SPECT (Single-proton emission computed tomography). Tekniken kan beskrivas som att den ”ger tredimensionella bilder av struktur och funktioner i kroppen”. Man använder sig av ett eller flera gammahuvuden för att registrera gammastrålning från en i patienten injicerad radionukleid (med kort halveringstid). Gammakamerahuvudena roterar runt patienten samtidigt som bilder tas från olika vinklar, så att man får en tredimensionell bild av hur det radioaktiva ämnet fördelats i aktuell vävnad.

Det låter kanske komplicerat – och är förstås också mer avancerat än denna korta beskrivning kan visa. Men det viktiga är, att man i detta fall (enligt Dr Amen) kan få en bild av hjärnan som visar både dess fysiologiska struktur och dess funktionsnivå i olika avseenden.

Dr Amen har bl.a. skrivit böckerna ”Brain Warriors Way”, ”Brain Rescue” och “Curing ADD” (ADD = Attention Deficit Disorder – uppmärksamhetsstörning). Han har skannat hjärnan på mer än 90 000 patienter – från 111 länder - och har vetenskapliga studier på åtminstone 5 500 av dessa patienter.

Alzheimers och demens handlar ju mycket om vårt minne. En aspekt av Dr Amens syn på detta med minne är också att han ser hippocampus som den ”passage” där korttidsminne förvandlas till långtidsminne!

Via epigenetiken upptäckte Dr Amen också, att om man hjälper människor med psykiatriska problem, så kan man därmed hjälpa generationer (patienternas barn och barnbarn) – och att våra vanor (ifråga om kost, motion mm) alltså inte bara handlar om oss – utan också om kommande generationer!

Några konstateranden Dr Amen framför:

Alzheimers börjar i hjärnan flera decennier innan symtomen märks!

Du är inte beroende av den hjärna du har. Du kan förbättra den – även om du ”misshandlat” den via din kost och din livsstil.

Tillstånd som diabetes, fetma, depression och Alzheimers är alla i hög grad resultat av en osund livsstil.

Man räknar med att 75 % av USA:s äldre befolkning har någon form av minnesproblem – och vid 85 års ålder är risken för allvarlig demens där ca 50 %.

Man har ju numera identifierat en mängd riskfaktorer för Alzheimers. Nästan alla är behandlingsbara!

I dag kan vi klara oss i vardagen med hjälp av smart-phones och GPS. Vi kan hitta hem, trots att vi tappat den naturliga orienteringsförmågan. Därför kan vi dölja demensproblem längre – och därmed fördröja diagnosen, och insättande av behandling.

Viktigast är att bibehålla ett bra blodflöde i hjärnan.

Både för högt och för lågt blodtryck sägs innebära risker. Många äldre får blodtryckssänkande mediciner som gör att blodförsörjningen till hjärnan blir otillräcklig – med demenssymtom som följd. (Min kommentar: Litteraturen ger knappt några beskrivningar av hur högt blodtryck konkret skulle förorsaka demens. Att märka är också, att vanliga blodtryckssänkande mediciner i sig tycks kunna åstadkomma uttalade demensproblem efter endast ett par månaders användning. Och när sådana preparat sätts in, så handlar det ofta om en behandling resten av livet!).

En halt av ferritin (en molekyl som sägs lagra ”överskottsjärn”) över 100 ng/ml ger inget bättre hemoglobinvärde – men ökar risken för diabetes typ 2 och kärlsjukdom. Det optimala ferritinvärdet verkar ligga mellan 40 och 80 – medan många läkare tycker ett värde på 500 ng/ml är bra.

Att vara blodgivare (= gamla tiders ”åderlåtning”) ökar insulinkänsligheten och minskar risken för insulinresistens (diabetes typ 2).

Den traditionella modellen för psykiatrisk behandling:

1. Du berättar för psykiatern om dina symtom.
2. Psykiatern ger dig medicin.

Resultaten av den behandlingen är i dag inte mycket bättre än den var på 1950-talet!

Skanning av hjärnan har lärt oss, att psykiatriska problem inte är enskilda, enkla störningar. Det handlar i stället om olika orsaker – som också behöver olika behandlingar. Depression är ungefär som ”ont i magen”, ett symtom som förstås kan ha många olika orsaker. Att skriva ut en medicin mot ”ont i magen” skulle förstås vara helt ovetenskapligt – och ibland farligt! Att ge medicin mot ”depression” - utan att ha utrett orsakerna - kan vara lika ovetenskapligt – och i vissa fall farligt.

Man har identifierat sju olika typer av ADD (Atention Deficity Disorder – Uppmärksamhetsstörning). Det kan bl.a. handla om att hjärnan är överaktiv, underaktiv, förgiftad eller traumatiserad (genom yttre våld).

Skanning (avbildning) av hjärnan ändrar dramatiskt diskussionen om ”mental hälsa” – och gör

1. att man kan se problemen som medicinska – inte moraliska
2. att skam och skuld minskar
3. att förståelse och medkänsla hos familjen ökar

Man kan säga, att mental hälsa konkret är detsamma som ”hjärnhälsa”.

Mer än 200 vetenskapliga studier visar, att när kroppsvikten ökar (av fetma), så minskar storlek och funktion hos hjärnan (”dinosauriesyndromet” – stor kropp – liten hjärna).

Amerikansk fotboll är ju en oerhört fysisk kontaktsport, med ofta förekommande våld mot huvudet. Vid undersökning av spelare i NFL (National Football Leage) fann man via SPECT-undersökning att nästan samtliga hade ”hjärnskador” (utan att några symtom ännu märkts).  Med hjälp av Dr Amen´s behandling förbättrades 80 % av dem. I synnerhet gällde detta funktioner som minne, uppmärksamhet och sinnesstämning.

”Brain SPECT imaging” (avbildning av hjärnan med denna speciella metod) är omedelbart användbar vid klinisk psykiatrisk praktik! Metoden ändrar i ett slag begrepp som ”åldrande”. Att bli äldre behöver inte nödvändigtvis betyda försämrade funktioner hos din hjärna. Metoden visar, att man bokstavligen kan förändra sin hjärna – och sitt liv – till det bättre, även om man inte längre är ung.

Några av de naturliga produkter som kan innebära en förbättring av de mentala förmågor som försämrats vid Alzheimers är bl.a. gurkmeja och Gingko Biloba. Detta får mig osökt att tänka på ett pinsamt inslag i svensk TV för en tid sedan, då en professor med högst anseende för kompetens inom området Alzheimers obesvärat satt och ljög TV-publiken mitt i ansiktet. Här ett par tidigare inlägg på hemsidan om detta:

http://www.svaradoktorn.se/427029039/4251564/posting/en-f%C3%B6rf%C3%A4rande-brottslighet

http://www.svaradoktorn.se/427029039/4285922/posting/varning-f%C3%B6r-sj%C3%A4lvgoda-professorer

Och den som vill se Dr Amen framträda på en scen kan göra det via denna länk:

https://www.youtube.com/watch?v=Jqmb_p8UVtM

Slutligen kan var och en som vill skaffa mer information i ämnet Alzheimers googla t.ex. följande namn:

Lee Euler, Michael Breus, Mary Kay Ross, Pamela Wartian Smith, Mary Newport, Joseph Maroon, Norman Doidge, Jacob Teitelbaum, Shari Caplan, David Perlmutter, Michael Fossel, Dale Bredesen

Slutligen kan man konstatera, att vi även i Sverige ägnar oss åt forskning på detta område - innefattande "neuroimaging" - vid Göteborgs Universitetssjukhus, Sahlgrenska Akademin

https://neurophys.gu.se/sektioner/psykiatri_och_neurokemi/kogn_stor/forskning/Neuroimaging

Text från deras hemsida:

Neuroimaging

Inom forskningsgruppen bedrivs forskning med hjälp av hjärnavbildningstekniker. Syftet är att undersöka strukturella och funktionella hjärnförändringar vid lindrig kognitiv nedsättning och vid demenssjukdom i tidigt skede.

Med hjälp av magnetkamerateknik studeras bland annat strukturer i mediala temporalloben såsom hippocampus. Hippocampus är en plastisk hjärnkärna som har en nyckelroll för minnesfunktioner. Det är välkänt att minskad storlek av hippocampus och till hippocampus närliggande strukturer kan förutspå progression från MCI till Alzheimers sjukdom. Vi undersöker även cerebrovaskulära vävnadsskador i hjärnans vita substans. Vitsubstansförändringar är en av de vanligaste kända sjukdomsprocesserna i hjärnan och en markör för småkärlsjukdom (”aterioloskleros”). Det finns belägg för att vitsubstansförändringar inte bara ökar risken för stroke utan också leder till progressiv kognitiv svikt och demensutveckling. Vi bedriver även ett metodutvecklingsarbete för att optimera bedömningen av de förändringar vi är intresserade av.

Med hjälp av SPECT teknik undersöks hjärnans blodflöde. Inom forskningsgruppen bedrivs ett projekt för att undersöka sambandet mellan nedsatt blodflöde i specifika hjärnstrukturer och förtvining av samma strukturer.Jag gillar den här sidan (330)