22. feb, 2021

Immunförsvarets betydelse för kampen mot Covid-19

Under den pågående pandemin har läkare och myndigheter ”glömt” det allra viktigaste – vårt immunförsvar!

Man har helt fokuserat på att förhindra smittspridning genom ”lockdown” och ”social distansering”. Detta har fått förödande följder på alla plan i samhället – och kommer sannolikt att ha ekonomiska och sociala följder i många år framöver. Följder som alltså inte beror på viruset i sig, utan på samhällets drakoniska åtgärder för att skydda oss mot detta virus!

Här följer en tolkning av en nyligen publicerad text i den vetenskapliga tidskriften ”Health and Science”.

Kriget mot COVID-19 kräver fyra viktiga näringsämnen

- som många lider brist på

När COVID-19 blir livshotande beror det inte på viruset som sådant, utan på att immunförsvaret löper amok med hyperinflammation och cytokinstorm, som förstör frisk vävnad i lungorna, kretsloppet och på andra ställen. Detta framgår bland annat av en ny artikel som publicerats i The Lancet. Immunförsvarets kapacitet är alltså avgörande för om en infektion med COVID-19 blir ofarlig eller livshotande. Därför räcker det inte heller med relevant hygien, masker, isolering och försenade vacciner. Vi måste utrusta immunförsvaret på alla fronter mot COVID-19 och framtida pandemier. Därför tittar vi närmare på C-vitamin, D-vitamin, selen och zink, som är avgörande för ett välfungerande immunförsvar som inte löper amok. Samtidigt är det ett faktum att brist på dessa näringsämnen är vanligt. Inte minst bland äldre och andra sårbara grupper.

När vi får en infektion använder immunförsvarets vita blodkroppar bland annat fria radikaler som aggressiva missilvapen. Produktionen av inflammationsfrämjande cytokiner efterlämnar också kaskader av fria radikaler. Det är samtidigt viktigt att de fria radikalerna är under kontroll, så att ingen oxidativ stress uppstår och skapar en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter.
De flesta som får en infektion med COVID-19 upplever ett milt influensaliknande förlopp. Men om det föreligger en brist på antioxidanter ökar dock risken för oxidativ stress och ett rubbat immunförsvar. Enligt en ny artikel som publicerats i The Lancet (Puja Metha et al.) är det följaktligen en storm av inflammationsfrämjande cytokiner som orsakar akut svikt i luftvägarna, ARDS (acute respiratory distress syndrome), och sekundära skador på kretsloppet och annan vävnad. Det är alltså inte COVID-19 som sådant, utan oxidativ stress och ett överaktiverat immunförsvar som är livshotande och orsak till att de svagaste patienterna dukar under. Därför är det så viktigt med ett effektivt immunförsvar som inte löper amok och orsakar skador på frisk vävnad.

Immunförsvaret behöver ett antal näringsämnen för att fungera optimalt. Enligt hälsomyndigheterna är vi välförsedda om vi bara äter hälsosamt. Men det hänger inte samman med verkligheten, vilket framgår av följande som kan läsas kontinuerligt eller genom att klicka på länkarna.

» D-vitaminbrist är en vanlig orsak till vår tids virusinfektioner

» C-vitamin för förebyggande och intravenös behandling vid livshotande sjukdom

» Selen stärker immunförsvaret och förhindrar viruset från att mutera

» Zink reglerar T-celler, makrofager och proteiner

D-vitaminbrist är en vanlig orsak till vår tids virusinfektioner

Den höga sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin. Därför är det ingen slump att virusinfektioner vanligtvis uppstår på vintern och våren, då brist är som vanligast. Åldringsprocesser, övervikt, diabetes, kolesterolsänkande läkemedel och modern inomhuslivsstil bidrar till brist världen över, och att smittan lättare sprider sig.
Vi kanske inte märker när vi lider brist på D-vitamin, men det gör immunförsvaret. I luftvägarna sitter det nämligen många vita blodkroppar, makrofager, som är beroende av D-vitamin när de ska attackera bakterier. D-vitaminet boostar dessutom vissa antibiotiska peptider i lungorna. Enligt Carsten Geisler, professor i molekylär immunologi, och andra forskare från Köpenhamns universitet kan immunförsvarets T-mördarceller inte alls aktiveras utan D-vitamin. Dessutom visar flera studier att D-vitamin reglerar immunförsvaret, så att inte cytokinstorm, oxidativ stress och våldsam inflammation uppstår. Men det kräver att kroppen är välförsedd.
Danska Sundhedsstyrelsen rekommenderar till exempel tillskott med 10 mikrogram till gravida, småbarn, människor med mörk hud och personer som inte får direkt solljus. Tillskott med 20 mikrogram rekommenderas till vårdboende och personer över 70 år. Men det förs inga kampanjer för eller kontroller om huruvida dessa sårbara grupper får sitt tillskott med D-vitamin i linje med receptbelagda läkemedel.
Blodets innehåll av D-vitamin bör vara minst 50 nmol/l och gärna 75–120 nmol/l. För att uppnå denna nivå behöver vi i regel tillskott från oktober till maj – och tillskott under hela året om vi inte får tillräckligt med sommarsol.
På marknaden finns det starka tillskott med 20–80 mikrogram, och det verkliga behovet beror på ålder, hudtyp, BMI, kroniska sjukdomar som diabetes samt intag av kolesterolsänkande läkemedel (statiner).
Samtidigt behöver vi en grön och grov kost med tillräckligt med magnesium, som genom enzymprocesser aktiverar den D-vitaminform vi skapar från solen och får genom tillskott.

C-vitamin för förebyggande och intravenös behandling vid livshotande sjukdom

Nuförtiden är det mycket frukt och grönsaker som innehåller mindre mängder C-vitamin än tidigare. Enligt siffror från DTU, Danmarks tekniska universitet, äter majoriteten av befolkningen heller inte den rekommenderade mängden. C-vitamin är viktigt för det ospecifika immunförsvaret som bekämpar de flesta bakterier utan att vi märker något. C-vitamin påverkar också det specifika försvaret, däribland T-cellerna. C-vitamin är samtidigt en viktig antioxidant som förebygger oxidativ stress och cytokinstorm. Detta framgår bland annat av en artikel i Cellular & Molecular Immunology från juni 2019 (Léonce Kouakanou et al).
På denna webbplats har vi tidigare skrivit om intravenös behandling med höga doser C-vitamin till patienter med blodförgiftning. När blodförgiftning är livshotande beror det också på oxidativ stress och cytokinstorm, som orsakar vävnadsförstörelse samt uttorkning och cirkulationssvikt.
Intravenös behandling med höga doser C-vitamin har redan införts i Kina till en mängd patienter med COVID-19 och cytokininducerad livshotande ARDS. Dr Richard Cheng från Shanghai, som har flera års erfarenhet av intravenös C-vitaminbehandling, har nu gett coronaviruspatienter intravenös behandling med 12 000–24 000 mg C-vitamin om dagen. De kinesiska forskarna kommunicerar också med andra sjukhus för att inleda fler kliniska studier.
Enligt dr Cheng bör man behandla döende patienter med intravenöst C-vitamin när det inte finns några andra behandlingsformer. Det är dessutom en billig behandling. Denna kunskap är viktig eftersom det inte finns något effektivt vaccin än och vi kan förvänta oss utmaningar med nya virus i framtiden. Det är som en kapplöpning, där nya mikroorganismer ständigt ligger steget före. I detta sammanhang har C-vitamin följaktligen en formidabel förmåga att stärka immunförsvaret på bred front och samtidigt motverka komplikationer till följd av oxidativ stress.
Brister och ökat behov av C-vitamin orsakas av fysisk och psykisk stress, tobaksrökning, hög konsumtion av socker, alkohol och narkotika, såväl som för lite magsyra, p-piller, sömnmedel och infektioner.
Vid val av tillskott är det i regel bäst med syraneutrala produkter som skyddar magen. Tillskott med 500–750 mg C-vitamin innehåller till exempel ungefär lika mycket C-vitamin som 6–8 apelsiner eller 55–80 äpplen, beroende på storlek.

Selen stärker immunförsvaret och förhindrar viruset från att mutera

Enligt schweiziska forskare från Swiss Federal Institute of Aquatic Science and Technology antas det att cirka en miljard människor lider brist på selen, främst på grund av utarmad jord. Jorden i Kina och Europa är också fattig på selen, och detta återspeglas i selenfattiga grödor.
Selen ingår i en rad proteiner med många livsviktiga funktioner. Så snart vi får en infektion sjunker blodets seleninnehåll drastiskt för att tillgodose immunförsvarets behov. Det gäller bland annat den viktiga kommunikationen, så att immunförsvarets celler och proteiner kan arbeta snabbt.
När djur och människor lider brist på selen reduceras motståndskraften, och virus får lättare att mutera så att de blir mer virulenta. Det är exakt vad som har hänt med både COVID-19 och SARS och MERS.
Selen ingår dessutom i de unika antioxidanterna GPx-enzymer, som skyddar kroppen mot oxidativ stress och de många komplikationerna som följer.
Enligt Danmarks Fødevareforskning ligger danskarnas genomsnittliga intag av selen under de officiella rekommendationerna, RI, som är 55 mikrogram.
Idag rekommenderar många forskare omkring 100 mikrogram dagligen. Denna dos mättar selenoprotein P, som används som markör för att mäta kroppens selenstatus. Men även om fisk och skaldjur räknas som goda källor kan vi inte mätta selenoprotein P ens genom att äta fisk och skaldjur fem dagar i veckan. Detta framgår av en studie som har utförts av forskare från bland annat Kræftens bekæmpelses (den danska motsvarigheten till Cancerfonden).
Man bör under alla omständigheter eftersträva en allsidig kost, eftersom de selenhaltiga proteinerna bland annat samarbetar med E-vitamin, som är en annan viktig antioxidant.
Tillskott baserade på selenjäst, som innehåller selenföreningar, ger den största likheten med selenvariationen i selenrik kost.

Zink reglerar T-celler, makrofager och proteiner

Zink är involverat i mer än tusen enzymprocesser, av vilka många har en direkt eller indirekt koppling till immunförsvaret. Enligt en undersökning publicerad i den vetenskapliga tidskriften Immunology, har en grupp forskare nu avslöjat hur zink reglerar immunförsvarets T-celler och produktionen av en mängd proteiner som har betydelse för inflammatoriska processer.
Tillskott med zink gör dessutom att immunförsvaret snabbare får bukt med vanlig förkylning, som ofta orsakas av coronavirus. Detta framgår av en finsk metaanalys där majoriteten av de förkylda som tog större tillskott var friska efter fem dagar – till skillnad från de förkylda som inte tog några tillskott. Även om studien inte behandlade det besläktade COVID-19, har immunförsvaret under alla omständigheter behov av zink.
Zink är dessutom en viktig antioxidant som motverkar oxidativ stress och medföljande komplikationer.
Det uppskattas att omkring 25 procent av världens befolkning lider av zinkbrist, som grovt kan delas upp i lätt, måttlig och allvarlig. Svår zinkbrist är sällsynt i vår del av världen, men måttlig och lätt zinkbrist är vanligt.
Åldringsprocesser, vattendrivande läkemedel, socker, p-piller samt ett högt intag av kalcium- eller järntillskott kan försämra själva upptaget eller utnyttjandet av zink. Det kan dessutom vara svårt att få tillräckligt med zink genom vegetarisk och vegansk kost.
De officiella rekommendationerna, RI, är satta till 10 mg. Enligt Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, ligger den övre gränsen för dagligt zinkintag för vuxna på 25 mg.
I samband med eventuella tillskott förekommer många i oorganiska former, som zinksulfat eller zinkoxid, som kroppen har svårt att ta upp. Det kan alltså löna sig att läsa produktdeklarationen, där zinkglukonat och zinkacetat är organiska förbindelser som kroppen har lätt att ta upp och utnyttja.

Länk till originalartikeln:

https://www.healthandscience.eu/index.php?option=com_content&view=article&id=2573:kriget-mot-covid-19-kraever-fyra-viktiga-naeringsaemnen&catid=20&lang=sv&Itemid=454