18. apr, 2020

Dramatiska vetenskapliga avslöjanden

Revolutionerande forskningsresultat kommer nu från flera framstående universitet i USA och på andra håll. Efter många års kostsamma och resurskrävande studier, med användande av modernaste teknik och avancerade statistiska beräkningsmetoder har man kommit fram till, att risken att dö tycks vara större ju äldre man blir. Detta illustreras också bl.a. av det faktum att för det fåtal människor som uppnått åldern 110 år är risken att dö det året närmast 100 %. Däremot är risken för yngre människor på många håll bara några enstaka procent – utom där krig, svält och annat elände ökar risken dramatiskt.

De här sensationella forskningsresultaten avslöjades vid en presskonferens i New York nyligen, men de närvarande representanterna för pressen har sedan visat en anmärkningsvärd ovilja mot att sprida detta skrämmande budskap – möjligen därför att medelåldern i gruppen var ovanligt hög.

I en liten delrapport bekräftar forskarna också något man länge misstänkt, men som det inte funnits någon välkontrollerad, dubbelblind, placebokontrollerad studie på tidigare, nämligen att risken att dö för varje enskild människa över tid tycks vara 100 %. Men som vanligt tillägger man, att ytterligare forskning krävs för att bekräfta dessa preliminära resultat.

Detta att risken att dö är högre för äldre har ju också blivit aktuellt i samband med den nu globala pandemin av Covid-19, förorsakad av det nya coronaviruset. Många tycks upprörda över detta. Men vad hade man väntat sig! Och hade det varit bättre om barn och ungdomar drabbats hårdast?

Jag är också upprörd – men inte främst för åldersfördelningen bland de drabbade. Jag är upprörd över att så många får sina liv förkortade i onödan, och att de äldre ofta tvingas tillbringa de sista timmarna utan sina anhöriga. Med enkla immunstärkande åtgärder skulle många klara sig ifrån allvarliga följder av det nu aktuella viruset – kanske knappt bli sjuka alls. Och barn och barnbarn skulle riskfritt kunna följa sina äldre anhöriga till slutet, i de fall döden är ofrånkomlig.

Men nu blir det ohyggligt nog dubbelt fel – på grund av till synes gravt okunniga myndigheter och läkare. Dels förklarar man att vi inte kan påverka vårt immunförsvar – t.ex. genom enkla och billiga kosttillskott. Och dels förklarar man lögnaktigt att det ”inte finns någon bot mot denna sjukdom”, om man en gång drabbats. Samtidigt pågår världen över framgångsrika försök med ett flertal metoder – där intravenös behandling med C-vitamin bara är en av dem.

Och de preparat som tidigare funnits på marknaden för att användas mot andra sjukdomar, och som nu tycks fungera mot Covid-19, - t.ex. Remdisivir som använts mor Ebola - dem förbjuder man i Sverige. I andra länder kämpar man desperat för att få fram tillräckliga mängder och kunna rädda människoliv!

Någon kommer kanske att påstå, att jag ägnar mig åt ”åldersdiskriminering”, och att jag anser att man kan låta de gamla dö. Det tycker jag ABSOLUT INTE! Varje medborgare skall självklart erbjudas bästa möjliga vård – alldeles oavsett ålder. Jag kan för övrigt också berätta, att jag faktiskt själv har fyllt 75 år.

Vid ovan nämnda presskonferens i New York presenterades också resultatet av en ekonomiskt studie som pågått parallellt med den mer medicinskt inriktade. Där kunde man delge pressen ett lika omvälvande forskningsresultat. Studien visade utifrån ett mycket stort material (mer än 500 000 försökspersoner), att rika människor nästan alltid har mer pengar att röra sig med än fattiga.

Vid ett seminarium i anslutning till ovan nämnda presskonferens behandlade man också kända författare från olika länder. Där hade man märkligt nog lagt märke till den svenske författaren, konstnären och humoristen Albert Engström (1869 – 1940). Han var på sin tid en högst betydande kulturpersonlighet, känd över stora delar av världen. Han satt också i Svenska Akademin från 1922 till sin död 1940 – på stol nr 18. Vid seminariet hade man fastnat för ett uttryck av Engström. Han skrev vid ett tillfälle, att ”Humorn är den bästa religionen”…

Den som hyser en avvikande mening i det avseendet har sannolikt inte läst så här långt.

Och till den som möjligen tycker att det är stötande att raljera om sådant som gäller liv eller död vill jag gärna säga, att jag tycker det är betydligt mer stötande att låta människor dö i onödan – på grund av ren okunskap eller någon sorts vetenskaplig stelbenthet (eller något ännu värre).

Det finns också strikt vetenskapliga studier, som visar att skratt höjer immunförsvaret och gör oss mindre mottagliga för infektioner. Skrattet dämpar produktionen av stresshormon som adrenalin och kortisol, och ökar i stället halten av ”lyckohormonet” dopamin. Det viktiga övergripande resultatet av skratt är just ett aktiverat immunförsvar. Jag skall skicka en bok av Albert Engström till Anders Tegnell – med bruksanvisning.