6. jan, 2020

Cancergalan 2020

Än en gång har TV 4 höjt min adrenalinnivå till livsfarliga höjder! Cancergalan den 6 januari 2020 var liksom förra årets ett välregisserat bedrägeri av enorma mått. Och de flesta fattar förstås inte det – allra minst de duktiga artister och de cancerdrabbade som själva medverkade.

Otto Warburg, Nobelpristagaren i medicin 1931, visade redan 1924 att cancer i allt väsentligt är en metabol sjukdom. Den hör alltså ihop med vår ämnesomsättning – och därmed är vår kost absolut väsentlig.

I detta program nämndes inte kosten med en stavelse! Förklaringen är bl.a. att Cancerfonden liknar vilket börsnoterat företag som helst. Deras mål är att lura av oss pengar. De är duktiga på reklam (vilket Cancergalan är ett utmärkt exempel på), och de har samma hierarkiska struktur som många andra företag, där höga löner till de högsta befattningarna är regel.

Den forskning man stöder är sådan som kan resultera i patenterbara produkter och metoder, som kan inbringa miljoninkomster för läkemedelsföretag – och för de forskare som fått fram dem.

Jag har kommunicerat med Cancerfonden och ställt en del besvärande frågor om varför de endast satsar på sådan forskning – och inte på kostrelaterade interventioner för såväl förebyggande som botande insatser. Jag fick inget vettigt svar – och när jag envisades, så blockerade man mig till sist!

Kände Lars Bern har en minst sagt gedigen vetenskaplig bakgrund, och han drabbades själv av cancer – samt misshandlades svårt av okunniga läkare och fick handikapp för livet. Han blev på grund av sina vetenskapliga meriter invald i Cancerfonden och satt med i dess styrelse i nio år (1993 – 2002) – de sista åren som fondens vice ordförande. Han blev sedan också engagerad som huvudman för Hjärt- och lungfonden. Sedan han via egna studier klart förstått sambandet kost-hälsa föreslog han att man där skulle satsa åtminstone något på forskning om sambandet mellan kost och hjärtkärlsjukdom. Då avslogs hans förslag med den fullkomligt bisarra motiveringen att detta skulle “skada fondens anseende”! Han blev sedan också “petad” som huvudman för fonden!

Detsamma hade sannolikt även inträffat, om han föreslagit samma forskning i Cancerfonden. Där har man fastnat i den “fina forskningen” - som mest handlar om genetiska förklaringsmodeller och “individuellt anpassade” insatser. Något så enkelt som kosten – att forska på “makaroner och korv” har självklart inte samma status som avancerad forskning på gener. Att de pengar som skulle satsas på kost sannolikt kunde ge hundrafallt bättre utdelning och resultera i många fler botade cancerpatienter blir irrelevant!

Hur länge skall cancerforsknigen tillåtas vara styrd av ekonomiska intressen – där patienterna bara blir brickor i ett spel som inbringar miljoner (tusentals miljarder i ett globalt perspektiv)?

Detta är bara för fruktansvärt att uppleva!