11. jan, 2019

Brevväxling med Hans Arbman, skribent på DN

Efter att ha läst Hans Arbmans artikel i D N den 9 januari, skrev jag följande brev till honom:

Hej Hans!

Jag har just läst din artikel (nr 2) om Tomas Eriksons metod att dela in människotyper i kategorier som symboliseras med olika färger. Jag har inte satt mig in i hans teorier – och därför uttalar jag mig inte heller om dem.

För den som gör anspråk på att vara ”vetenskaplig” borde det (åtminstone i offentliga sammanhang) vara en självklarhet att endast uttala sig om det man har kunskaper om! Det är uppenbarligen ingen princip du bryr dig om!

När det gäller Thomas Erikson har han tydligen också utsetts till ”Årets förvillare” av föreningen Vetenskap och Folkbildning. Om man ser till deras tidigare utnämningar (av t.ex. Annika Dahlqvist) talar detta snarast till Thomas Eriksons förmån… Själv skulle jag definitivt se det som en merit att få den utmärkelsen.

Men det som gör mig riktigt upprörd är slutklämmen på din artikel i dagens i DN. Där skriver du om ”pseudovetenskap” följande: ”I bästa fall har du skapat status quo, i värsta fall dör folk. Ta till exempel de som sprider att vi inte skall vaccinera våra barn mot mässling, eller att vi ska behandla cancer med kolloidalt silver. Det är osannolikt att det ger en positiv effekt. Det riktigt farliga är att om du samtidigt slutar med din vetenskapliga cancerbehandling så dör du”.

Vilket kvalificerat nonsens! Eller snarare farlig desinformation!

I princip är jag förstås överens med dig om vad som kan bli följden av tillämpad ”pseudovetenskap” – men verkligen inte om VAD som är pseudovetenskap. De exempel du tar upp är gravt missvisande!

Vad vet du om mässlingvaccin? Vad vet du om kolloidalt silver, och vad vet du om cancerbehandling? Antagligen vad du ”läst i tidningen” eller tagit del av via andra källor, som sprider ovetenskapliga och populistiska påståenden om samtliga dessa företeelser! Och du använder själv den mest förrädiska formen för desinformation – att närmast i några ”bisatser” framhålla fullständigt ovetenskapliga påståenden som axiom – något som alla vet och som inte kan ifrågasättas.

Och vad vet då jag om detta?

Minst intressant i sakfrågan är kanske att jag faktiskt har en akademisk utbildning i beteendevetenskap, om det skulle intressera dig. Viktigare är att jag för snart fem år sedan fick en cancerdiagnos (skivepitelcancer med spridning till lymfan), och en helt enig läkarkår förklarade att min enda chans att överleva mer än några månader var ett mycket omfattande (och gravt invalidiserande) kirurgiskt ingrepp – med efterföljande strålning och cellgiftsbehandling.

Av olika anledningar hade jag dock hunnit ”läsa på” och blivit medveten om det makalösa bedrägeriet inom området cancer, där forskning om och behandling av cancer blivit en formlig industri – som sysselsätter hundratusentals människor och kostar många miljarder varje år – utan att man uppnått några nämnvärda framsteg. Jag hade då också upptäckt, att det sedan närmare hundra år (i vissa fall betydligt längre) funnits enkla, effektiva och biverkningsfria metoder att förebygga och bota cancer.

När jag sedan tog del av Socialstyrelsens cancerstatistik (som inte var helt enkel att komma åt) insåg jag också att allt tal om att man gör stora framsteg och att man i dag botar så många fler med cancer än tidigare lindrigt sagt är en grov överdrift – eller en gemen lögn. Från 1958, då man började föra statistik, har antalet cancerfall och antalet döda i cancer hela tiden ökat – i en allt brantare kurva. När det gäller dödsfall syns dock en viss utplaning av kurvan från 2014, vilket möjligen kan bero på att en medvetenhet om kostens betydelse börjat sprida sig, så att numera allt fler använder en kolhydratsnål kost (typ LCHF).

Redan 1924 visade ju den tyske professorn Otto Warburg (Nobelpriset i medicin 1931) att cancer i allt väsentligt är en metabol sjukdom (och alltså initialt INTE har en genetisk orsak). I nutid har Thomas Seyfried bekräftat detta – och redovisar i sin bok ”Cancer as a Metabolic Disease” bevis för detta.

Ändå fortsätter man att satsa nästan alla pengar på forskning för att hitta en genetisk lösning! Detta trots att vårt genom sannolikt varit detsamma de senaste 40 000 åren eller så, varför det knappast kan vara anledningen till att cancer formligen har exploderat det senaste seklet. Våra gener är närmast den enda orsaksfaktor vi kan utesluta!

Trots läkarnas intensiva motstånd (och idiotförklaring av mig) försvann alltså min ”obotliga” cancer. Annars hade jag förstås inte kunnat skriva dessa rader fem år senare. Min metod var en ganska enkel kostintervention med tillskott av ett antal vitaminer och mineraler – men framför allt en närmast ketogen kost. Socker är ju rena raketbränslet för alla cancerceller (vilket delvis var vad Warburg visade – men som de flesta läkare än vägrar inse).

Traditionell cancerbehandling (strålning och cytostatika) är potentiellt dödlig. Behandlingen slår ut immunförsvaret och resulterar ofta i att opportunistiska infektioner blossar upp (lunginflammation, eller t.o.m. sepsis). Dödsorsaken anges ändå ofta som ”cancer”, när den i själva verket är ett sjukdomstillstånd som förorsakats av behandlingen.

Man skulle förstås kunna bortförklara just mitt fall som en märklig tillfällighet – men eftersom sedan ett antal människor i min närhet på liknande sätt blivit av med sin cancer, så håller nog inte den förklaringen. Men läkarna blir skräckslagna inför möjligheten att deras ”världsbild” inte stämmer, så de vågar inte ens kontrollera fakta i målet. De fortsätter att hävda, att cancer är en genetisk sjukdom – och att kosten är helt oväsentlig i sammanhanget!

Det värsta med cancer tycks vara, att bara ordet blockerar sunt förnuft och logiskt tänkande!

Beträffande kolloidalt silver, eller ”silvervatten” som okunniga skeptiker brukar kalla detta fantastiska medel, så var det faktiskt ett godkänt läkemedel och registrerat i FASS fram till 1947. Det var (och är!) mycket effektivt t.ex. mot vanliga förkylningar och andra infektioner. Oöverträffat när det t.ex. gäller att få brännsår att läka – snabbt och nästan utan ärrbildning (vilket man också konstaterat på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, sedan man börjat använda ”silverplåster”).

Men eftersom man i princip själv med rätt utrustning kan tillverka KS hemma i köket, så kunde inget läkemedelsföretag ta patent på detta och tjäna miljarder på. Därför (bl.a.) fasades detta ut, till förmån för moderna (patenterbara) antibiotika.

Intressant – och odiskutabelt – är att KS faktiskt är effektivt mot i stort sett alla patologiska mikrober (bakterier, virus, amöbor, svamp, encelliga parasiter). Intressant är kanske också, att NASA numera sedan flera år använder kolloidalt silver vid sina bemannade rymdfärder – för att desinficera recirkulerade vätskor och hålla besättningarna friska. Ryssarna var först med detta, och USA kom efter, när de såg hur lättanvänt och effektivt det var (jämfört med deras tidigare metod med jod).

Det intressanta för min del är också, att en kvinna i min omedelbara närhet drabbades av pankreascancer (en av de absolut mest dödliga cancerformerna; medianöverlevnad efter diagnos ca 4 månader). Hon hade dessutom metastaser i levern och en njure! Eftersom läkarna förklarade att man inget kunde göra, så skrevs hon förstås in i ett palliativt team, och smärtlindring var enda behandlingen i väntan på den ofrånkomliga döden. Jag lyckades emellertid få hennes dotter att ge henne 5 matskedar kolloidalt silver varje dag, samt 6000 IE D-vitamin. Efter en tid hittade man inte längre någon cancer hos henne, och hon levde sedan nästan fem år cancerfri – innan hon nyligen avled av andra orsaker (läkarna har inte heller här varit det minsta nyfikna på det märkliga tillfrisknandet!).

När det gäller vacciner skulle du nog också behöva uppdatera dina kunskaper en aning! Känner du till, att stora internationella undersökningar visat, att icke vaccinerade barn generellt är friskare än vaccinerade? Och vet du, att den ”atypiska” form av mässling de vaccinerade får är långt allvarligare (och med långt större dödlighet) än ”vanlig” mässling?  Och har du en aning om innehållet i dessa vacciner? Vet du om att vaccintillverkarna generellt är friskrivna från ansvar för de skador vacciner åstadkommer?

Du borde läsa t.ex. ”Disease, Vaccines and History” av Suzanne Humphries – eller lyssna på henne via denna länk:  https://www.youtube.com/watch?v=BpC0Tbb3diI

Om du anser att vacciner är både säkra och effektiva borde du kanske också titta på vad som står på bipacksedeln till nästan alla vacciner i USA (som i hög grad är desamma som används i Sverige):

“This vaccine has not been evaluated for its carcinogenic or

mutagenic potentials or impairment of fertility.”

Jag föreslår också att du tar del av informationen på följande länk:

http://vaccin.me/2012/10/28/det-stora-missforstandet-kring-massling/

Jag har tidigare skrivit till DN och till de författare som där spridit liknande desinformation som din – och jag har än inte fått svar på något av mina inlägg. Därför räknar jag inte med något svar från dig heller. Men jag skulle rekommendera att du tittar på min hemsida – www.svaradoktorn.se

Där kommer jag också att i någon form publicera denna text – och om du har kommentarer, så lovar jag att publicera dessa också.

Hälsn.

Sven Erik Nordin

Efter ett par dagars väntan kom så följande svar.

”Hej Sven Erik,

Ledsen att svaret dröjde.

Det är psykologen Mattias Lundberg som lyfter exemplet med mässlingvaccin och kollodialt silver.

Om detta finns det som du vet olika uppfattningar. Att det skulle vara desinformation är din uppfattning. Andra har en helt annan uppfattning.

Vänliga hälsningar

Hans Arbman

Journalist

Dagens Nyheter

Min kommentar:

Han undviker förstås sorgfälligt att argumentera i sakfrågan (vilket ju tycks vara standard, när det gäller DN:s skribenter). Dessutom står han inte riktigt för vad han skriver, utan skyller det horribla uttalandet om vaccin och kolloidalt silver på en psykolog. Anmärkningsvärt är också, att han inte ens kan stava till kolloidalt silver – vilket förstås får en att undra, om han ens vet vad han skriver om.