9. jan, 2019

Ketogen kost botar cancer

På begäran kommer här en repris av min artikel i AlmaNova 2017

MIN CANCERHISTORIA

Sven Erik Nordin, artikelförfattaren

När jag våren 2014 fick min cancerdiagnos hade jag redan i väsentlig grad tappat förtroendet för läkarkåren, när det gällde deras kunskaper om kostens betydelse för hälsan. Fem år tidigare hade jag gjort precis tvärt om mot läkarnas rekommendationer och börjat äta mycket naturligt fett – men minimalt med kolhydrater i form av läsk, godis, bröd, potatis, ris, pasta. Jag åt mig mätt varje dag och blev av med problem som sura uppstötningar, uppblåst mage och ledsmärtor. Trots (d.v.s. tack vare) min fettrika kost gick jag på något år ner från 103 till 82 kg. Jag gick aldrig hungrig – och jag mådde generellt alldeles utmärkt.

Men när man får beskedet om cancer, så är det ju alltid litet av en chock. Och när läkaren på universitetssjukhuset (där man sägs vara specialister på just min typ av cancer) talade om, att han kunde ”bota mig” med en operation, hade jag inte hunnit tänka igenom situationen, utan accepterade detta. Om man får en cancerdiagnos med tillhörande dödsdom, så bidrar det (åtminstone i mitt fall) onekligen till att öka motivationen för att lära sig mer om sjukdomen. Men tyvärr hade jag för kort tid på mig, så jag lät mig ändå utsättas för operationen. En mindre, ytlig tumör togs alltså bort (skivepitelcancer). Kirurgen förklarade att han ”fått bort allt”, men i samband med operationen togs också närmaste lymfkörteln i båda ljumskarna bort (enligt den s.k. sentinel node-tekniken) – och den bortopererade tumören analyserades förstås. Efter någon vecka fick jag per telefon det chockartade beskedet att man hittat cancerceller i lymfkörteln på höger sida – samt i operationsområdet ända fram till snittet, vilket förstås innebar att det fanns cancer också i kvarvarande vävnad där, eftersom kirurgen knappast kunnat lägga snittet exakt vid den sista cancercellen.

Man förklarade nu att jag måste gå igenom en minst sagt omfattande operation, som skull göra mig handikappad för livet – och samtliga lymfkörtlar på höger sida skulle tas bort vid en s.k. ”total lymfkörtelutrymning”. Man ville att jag snarast skulle prova ut en stödstrumpa till höger ben, eftersom kraftigt lymfödem blir en självklar följd, när man tar bort lymfkörtlar och lymfkärl.

Av lättförståeliga skäl fann jag inte operationen särskilt lockande – och jag tackade nej. En anledning till detta var också, att jag då redan hade upplevt hur en cancersjuk kvinna mot alla odds blivit av med sin dödliga cancer med hjälp av en ”alternativ metod”. Det var en kvinna i min närhet, som drabbats av cancer i bukspottkörteln – som bekant en av de mest dödliga cancerformerna. Dessutom hade hon metastaser i levern och en njure. Läkarna förklarade förstås att man inget kunde göra, så hon skrevs in i palliativa teamet på hemorten, och det var bara smärtlindring och psykologiskt stöd som gällde i väntan på den oundvikliga döden. Jag lyckades då få hennes dotter (som är sjuksköterska) att läsa in sig på ämnet, och hon började på min inrådan ge sin mor kolloidalt silver – 15 ml fem ggr/dag – och 6000 IE D-vitamin dagligen. Efter ett par månader var hon cancerfri och kunde skrivas ut från palliativa teamet. Hon lever fortfarande utan cancer efter fem år (läkarna till synes helt ointresserade av det märkliga tillfrisknandet).

Jag avböjde nu alltså operation – med åtföljande strålning och/eller cellgiftsbehandling. Kirurgen ringde särskilt hem till mig och förklarade vilken idiot jag var (fast han inte använde just det ordet). Han trodde inte att jag skulle ha lång tid kvar, utan hans föreslagna behandling, och man tog nu på universitetssjukhuset sin hand ifrån mig.  Vi blev överens om att uppföljning skulle ske på hemsjukhusets kirurgiska avdelning var tredje månad. Mitt eget behandlingsförslag – ketogen kost med tillägg av ett antal vitaminer och mineraler – möttes med oerhörd förvåning, för att inte säga förakt. På min fråga till kirurgen/specialisten varför han inte givit mig några kostråd, var hans motfråga: ”Hur kan du någonsin tro att cancer skulle ha något med kosten att göra?”.

Eftersom man åtminstone sedan 1920-talet känt till t.ex. att cancerceller har en avvikande metabolism, som gör dem extremt beroende av socker, så blev jag fullkomligt stum av häpnad, och blev honom svaret skyldig. Detta var den direkta anledningen till att jag sedan startade min hemsida och gav den namnetwww.svaradoktorn.se

Jag skrev sedermera ett långt brev till kirurgen – och fick ett fullkomligt häpnadsväckande svar. Brevväxlingen finns här: http://www.svaradoktorn.se/427029039/4319922/posting/brev-till-min-l%C3%A4kare-och-hans-svar

Vid de återkommande undersökningarna på hemsjukhuset kunde man nu se förstorade lymfkörtlar i ljumskarna – dock omväxlande på höger och vänster sida. Oftast på vänster, fast det var på höger sida man hade hittat cancerceller. Jag fortsatte med min egen diet och mådde fysiskt hela tiden ganska bra.

Så småningom återtog mina lymfkörtlar normal storlek, och sedan en tid kan man inte längre se några tecken på cancer hos mig. De mindre ”knölar” man till en början kunde känna under huden i operationsområdet försvann också efter hand. Men under tiden försökte ändå läkarna på hemsjukhuset få mig att ”ta mitt förnuft tillfånga” och söka mig till universitetssjukhuset för att få deras föreslagna operation genomförd. Nu, när läkarna vid de tre senaste undersökningarna tvingats konstatera, att man inte längre ser några tecken på cancer, så verkar de något förvirrade, och de har ingen förklaring. Men de verkar rörande överens om, att det i alla fall inte kan ha något att göra med min ändrade kost och mina kosttillägg.

Man skulle förstås kunna avfärda mitt fall som en märklig tillfällighet. När cancerpatienter blir friska med hjälp av någon alternativ metod, så brukar ju skolmedicinen bortförklara detta med att det handlar om ”spontan remission” (vilket förstås bara är ett uttryck för att man inte vet – eller vill veta orsaken). En annan ”nödlösning” är att det handlat om en ”feldiagnos”, d.v.s. att man aldrig skulle ha haft cancer. Feldiagnos är i mitt fall fullkomligt utesluten. Via olika metoder konstaterade man att jag hade skivepitelcancer. Diagnosen var kristallklar.

Och detta med ”spontan remission” blir enligt min mening en oduglig förklaring, eftersom nu flera i min omgivning blivit av med dödlig cancer med min enkla metod. Någon ”epidemi av spontan remission” tror jag aldrig någonsin förekommit i den medicinska historien!

Av dem jag har haft direkt kontakt med på nära håll finns bl.a. en man med mantelcellslymfom, som närmast befann sig i terminalskedet, innan han vågade trotsa läkarna och pröva min metod. Vid flera på varandra följande undersökningar har man nu konstaterat att ”alla värden är perfekta”… Ingen livshotande cancer längre. Om man är i hans ålder (70+) och återinsjuknat i denna cancertyp – efter traditionell cellgiftsbehandling – så brukar det endast handla om palliativ vård! Läkarna till synes här också ointresserade!

Några fall av prostatacancer tycks också ha blivit friska med min metod. En av dem ringde förtvivlad efter sin diagnos (sedan han via en gemensam bekant fått höra om min historia). Tid för operation var redan bestämd. Han började omedelbart med min diet, och efter bara ett par månader hade han gått ner 15 kg i vikt. Någon operation har än inte gjorts, och han förklarar att han numera mår alldeles utmärkt!

Jag kan självklart inte påstå, att ”min metod” fungerar för alla, eller att den är optimal. Möjligen kunde jag ta bort någon del i dieten – eller lägga till någon. Men eftersom det hela fungerat både för mig och andra, så finns det egentligen ingen anledning att ändra på konceptet. Att märka är ju också, att samtliga ingredienser i vetenskapliga studier har konstaterats ha anticanceregenskaper.

Märkligt nog har jag än inte hört någon, som använt exakt min modell, och upptäckt att den inte fungerat! Men detta skall naturligtvis inte tolkas som att den alltid fungerar. Fast eftersom modellen så vitt jag förstår är absolut ofarlig, så finns det kanske ingen anledning att inte pröva den. För säkerhets skull skall jag också påpeka, att jag inte har några som helst ekonomiska intressen i de produkter jag rekommenderar. Inte heller min hemsida inbringar ett enda öre!

Sven Erik Nordin

Detaljerad beskrivning av ”dieten” finns på följande länk: http://www.svaradoktorn.se/426070622  – där man får scrolla ner till rubriken ”Min egen metod”…