Tankar om kost och hälsa - och något om båtliv. Spridning av material från denna webbplats är tillåten - med angivande av källan! Sidan är helt gratis, men frivilliga gåvor kan lämnas via Swish till nr 0730262198 eller till mitt bankkonto – 3021 22 82190
3. nov, 2018
Här följer min senaste "brevväxling" med Hjärnfonden
Hej Sven-Erik!
Tack för ditt mejl och ditt öppna brev.
Forskningen om Alzheimers sjukdom spänner över många områden varav en del handlar om genetiska faktorer. Som du säkert vet så finns det en ärftlig form av sjukdomen där vi vet vilka förändringar i arvsmassan som leder till sjukdomen, ca en procent av de drabbade har den formen. För övriga former av sjukdomen känner man till en del riskgener men man vet inte hur de bidrar till sjukdomen och du kan vara sjuk utan att ha någon av dessa riskgener.
Det pågår också mycket forskning som handlar om andra riskfaktorer och vad vi själva kan göra för att påverka risken för att bli sjuk och där finns det många spännande resultat.
Läs gärna mer på vår hemsida https://www.hjarnfonden.se/fokusomraden/fokus-alzheimers-sjukdom/
Vänliga hälsningar,
Ragnhild Ahlgren
Skribent och redaktör digitala medier
Mitt svar:
Hej igen!
Jag blir nästan varje dag förvånad över hur vuxna, välbegåvade och välutbildade människor (ofta med professorstitel) kan försöka övertyga oss om att metabola sjukdomar som cancer och Alzheimers sjukdom huvudsakligen skulle ha genetiska orsaker (och därför inriktar nästan all forskning på det temat)!
De nämnda sjukdomarna har formligen exploderat det senaste seklet - ungefär från när vi började äta industriframställd mat. Nästan den enda variabel vi kan utesluta som orsak är just generna. Människans genom är i dag närmast exakt detsamma som före den dramatiska ökningen av Alzheimers sjukdom och cancer (m.fl. metabola sjukdomar). I själva verket är våra gener nog desamma i dag som för kanske 40 000 år sedan eller mer!
Att då i dag söka efter lösningen på t.ex. Alzheimers sjukdom i våra gener tyder inte på någon högre grad av slutledningsförmåga och logiskt tänkande!
Tillkommer så den relativt nya disciplinen epigenetik - som du naturligtvis känner till. Den innebär ju förenklat, att de gener vi föds med inte har den avgörande betydelse vi tidigare trott. Miljöfaktorer (som t.ex. vår kost) kan styra våra geners fysiska uttryck - i princip mer eller mindre "slå av eller på" enskilda gener!
Du vet säkert att det finns människor med en genetisk benägenhet för alkoholism. Men har du någonsin hört talas om någon som blivit alkoholist utan att ha utsatt sig för miljöaspekten alkohol?
Jag vill ytterst gärna ha synpunkter på det anförda!
Hälsn.
Sven Erik
Svar från Hjärnfonden:
Tack för ditt mejl.
Runt om i hela världen forskas det på Alzheimers sjukdom. Det är en forskning, som jag sa, spänner över många områden. Vad har inflammation för betydelse, hur påverkar vår livsstil sjukdomen, vad finns det för riskfaktorer och friskfaktorer, hur påverkar vår diet sjukdomen, ja, listan kan göras lång. Det är med andra ord inte så att all forskning går ut på att hitta genetiska faktorer bakom sjukdomen, det är en av många pusselbitar.
Hjärnfonden stödjer projekt inom alla de områdena som jag räknat upp, på vår hemsida kan du läsa mer om en del av den.
Självklart spelar epigenetiken också en stor roll och även där pågår det ju forskning. Det fantastiska med forskning är ju att den bidrar till att kunskapen ökar och att den kunskapen kan omsättas till större förståelse för sjukdomar som exempelvis Alzheimer.
Jag hoppas att jag nu klarlagt att vi stödjer forskning om Alzheimer inom många områden.
Vänliga hälsningar
Ragnhild
Mitt svar:
Hej Ragnhild!
Tack för att du än en gång tog dig tid!
Men jag har en del synpunkter.
Till att börja med uttryckte jag farhågor om huruvida Caroline Graff (som mitt ursprungliga mail var riktat till), kände till, att det i USA finns en forskargrupp som med tämligen enkla åtgärder dramatiskt förbättrat situationen för 90 % av en grupp människor med fullt utvecklad Alzheimers sjukdom (faktiskt ”botat” några av dem). Det har jag inte fått något besked om.
Sedan lade jag in en länk till min sammanfattning av forskargruppens slutsatser på min hemsida. Olyckligtvis blev länken fel, så den ledde inte till den avsedda texten. Men eftersom du inte kommenterat detta, så utgår jag ifrån att du inte ens försökt hitta min artikel.
Sedan behöver du faktiskt inte påminna mig om, att det ”runt om i hela världen forskas på Alzheimers sjukdom”! Jag har själv tillbringat oerhört många timmar med att försöka följa den forskningen de senaste åren!
Eftersom Alzheimers sjukdom nu tycks vara på väg att överträffa både hjärt- och kärlsjukdom och cancer som dödsorsak, så är självklart forskning minst sagt angelägen. Men desto viktigare är det då förstås att man inriktar forskningen på rätt problem (och INTE i första hand på gener, som kanske står för 1 % av fallen - vilket du i ditt första mejl själv påpekade). I England och Wales tycks för övrigt redan demenssjukdom ha blivit den vanligaste dödsorsaken!
Slutligen skulle jag vilja få åtminstone något enda exempel på att Hjärnfonden stöder forskningsprojekt som studerar sambandet kost och Alzheimers sjukdom, eftersom detta samband tycks vara långt mer adekvat att studera än just gener!
Hälsn.
Sven Erik
Senaste kommentaren
14.07 | 05:50
Hej! Man försöker skrämma oss från att äta bittra aprikoskärnor. Jag och min fru har ätit ca 10 st varje dag i fem år nu - utan några problem!
12.07 | 11:22
Hej! Jag sökte efter aprikoskärnor för att prova äta men då såg jag en varning om dem .. är det så att man inte kan äta vissa kärnor eller?
https://mittkok.expressen.se/artikel/livsmedelsverkets-varni
27.04 | 11:27
Statiner sänker kolesterolet och fungerar som plackhämmare, enligt min läkare. Jag har tagit bort statiner just nu, men finns något alternativ till att hålla placket på plats?
27.04 | 09:01
Var just hos en doktor som sa att bröstcancer inte påverkas av kosten överhuvudtaget möjligtvis vissa andra cancerformer kan kosten har en viss påverkan. Va, hör dom inte hur dom låter?