4. apr, 2018

Panik på Karolinska, när healing visar sig fungera

(Denna artikel skickas också i ett personligt mail till professor Dan Larhammar, som gjort sig känd för att föraktfullt avfärda allt som inte ryms inom ”skolmedicinens” ramar - och som nog måste anstränga sig en smula, om han vill avfärda dessa uppgifter). 

Att Nya Karolinska Sjukhuset är ett tragiskt haveri – både ekonomiskt, medicinskt och moraliskt – är det numera svårt att förneka. Bristerna i det projektet har gjort arbetssituationen för personalen närmast olidlig, och patienternas omhändertagande fullkomligt oacceptabelt. Och att patienter som en följd av detta avlidit verkar klart. En förundersökning med anledning av misstanke om ”grovt vållande till annans död” har ju också på goda grunder inletts.

Tidigare väckte ju historien med den italienske kirurgen/psykopaten Macchiarini, som tog livet av några patienter med sina artificiella luftstrupar, en viss uppmärksamhet. Han stöttades in i det sista av KI:s ledning – som dessutom hotade säga upp de läkare som uppmärksammade dem på bedrägeriet. Men kanske var detta närmast bara ”toppen på ett isberg”…

Följande bekräftar också, att Karolinska generellt verkar vara en institution som i första hand kämpar för att bibehålla ett gott rykte, medan patienterna kan få komma i andra hand. Man tycks inte heller dra sig för att ljuga, fuska och undanröja bevis på forskning som visar andra resultat än dem man önskat. Detta är absolut skrämmande!

Jag skulle önska att någon kunde visa, att det följande bara är en dålig historia, en sorts mardröm, och inte en korrekt beskrivning av faktiska händelser. Men utifrån de uppgifter jag tagit del av, så verkar det hela i allt väsentligt vara något som verkligen hänt.

Uppgifterna har huvudsakligen hämtats från en artikel som publicerats av NHF Sweden. Länk till den artikeln – där också intervjun med Channie West ingår – kommer i slutet på denna text.

När healern Channie West vid en första ”försöksserie” på Karolinska kunde visa alldeles enastående resultat, blev professor Per-Arne Öckerman synnerligen intresserad, och ansåg att detta borde följas upp med rejäla studier. Efter en kort behandling med healing (en timme) hade de allra flesta av tolv försökspersoner fått sin blodbild dramatiskt förbättrad. Minskning av halten fria radikaler och candida, och ett förbättrat immunförsvar var av en storleksordning som enligt professor Öckerman skulle ha tagit honom några månader att åstadkomma med hjälp av hans vanliga behandling med mineraler och vitaminer…

Hösten 1995 inleddes därför en studie, som kom att pågå i mer än tre år – och resulterade i ett omfattande material, som tydligt visade kraftfullt signifikanta resultat för healing. I december samma år kopplades professor Kerstin Uvnäs-Moberg också in, och det hela blev – så vitt man förstår - ett högst professionellt och vetenskapligt korrekt genomfört projekt.

Channie West deltog helt oavlönad i denna långa försöksserie. Hon reste varje gång de tre eller fyra milen till Karolinska från sin bostad – utan någon ersättning för vare sig resor eller arbetstid. Hon och hennes medarbetare (av henne utbildade healers) deltog för att sprida kunskap om healing – och för att de blivit lovade, att försöken – om de gav lyckade resultat – skulle publiceras bl.a. i den vetenskapliga tidskriften Science Magazine (en av världens mest ansedda vetenskapliga publikationer).

Resultaten var fullständigt häpnadsväckande, och på Karolinska trodde man att de på något sätt var associerade till Channie West som person. Detta styrktes också av det förhållandet, att när personalen själv försökte utöva healing på försöksdjuren, så uteblev resultaten helt.

Då fick Channie West utbilda sex personer från Karolinska (bl.a. en professor, en psykolog och en laboratorieassistent). Efter utbildningen fick dessa samma resultat som Channie West själv!

Här fick faktiskt Channie ersättning för sina utbildningsinsatser. Möjligen kan detta också vara en anledning till att man nu vill förneka hela projektet. Om det kommer fram att Karolinska haft en healer på sin lönelista, så skulle man väl uppfatta det närmast som en skandal – kanske en värre sådan än Macchiarinis dödsbringande verksamhet. Man känner sig antagligen tvungen att anpassa sig till allmänhetens uppfattning om healing som ren vidskepelse – och vill förstås till varje pris undvika att förknippas med sådant. I stället borde självklart Karolinska – när man har vetenskapliga bevis – göra allt för att upplysa allmänheten om att healing INTE är vidskepelse, utan i stället kan vara en kraftfullt verkande alternativ metod för att stärka människors (och djurs) hälsa!

I ett individualpsykologiskt sammanhang skulle man kanske säga, att Karolinska lider av en skör självkänsla. Annars är det åter ekonomiska överväganden som blivit mer viktiga än människors liv och hälsa! Kanske skulle ett engagemang i healing kunna minska okunniga beslutfattares benägenhet att ge bidrag till Karolinskas verksamhet?

Det är alltså uppenbart, att healing fungerar – och att tekniken kan läras!

Man undersökte vid försöken under strikt kontrollerade former detaljerat en stor mängd variabler hos försöksdjuren – såväl rent fysiologiska som beteendemässiga. Man kunde bl.a. konstatera, att sårläkning efter healing gick 85 % snabbare.

Sammantaget blev resultatet av mer än tre års forskning ett alldeles överväldigande bevis på att healing faktiskt fungerar. Självklart borde resultatet av denna forskning ha publicerats – och initierat fortsatt forskning.

Men så blev inte fallet! Professor Kerstin Uvnäs-Moberg uppmanades av KI:s ledning att lägga ner detta projekt – och det omfattande materialet (det handlar om flera hyllmeter!) försvann spårlöst. Dessutom tycks Channie West ha blivit utsatt för påtryckningar och hot för att inte berätta om detta.

Det som efter flera år till sist fick henne att ändå avslöja det hela var, att hon läste en artikel i tidningen Metro, där hon kunde se uppgiften att Karolinska aldrig hade forskat på alternativ behandling (vilket hon ju visste var lögn, eftersom hon själv under flera år varit involverad i just sådan forskning där). Hon fick också veta, att Karolinska tidigare mottagit en donation på 43 miljoner kronor från makarna Oscher – och att donationen var avsedd att användas för att skapa ett centrum för forskning på alternativa metoder.

Channie West skrev då (2007) ett brev till Barbro Osher – men vågade aldrig skicka detta, eftersom hon blivit utsatt för hot från Karolinska.

Sammanfattningsvis:

KI har mottagit en donation på 43 miljoner kronor för att skapa ett centrum för forskning på alternativa medicinska behandlingar – men har inte skapat något sådant, utan tycks ha använt pengarna till annat.

KI har under mer än tre år bedrivit forskning på healing (en alternativ metod) – men förnekar officiellt att så har skett.

KI har undanröjt de vetenskapliga resultaten av denna forskning, vilka klart visade att healing är en fungerande metod.

KI tycks ha hotat Channie West för att hon inte skulle avslöja dessa händelser.

Slutsats: KI är berett att göra nästan vad som helst för att skydda sin ”skolmedicinska” världsbild – och sitt rykte - och hindrar därmed i detta fall människor från att få tillgång till en enkel, verksam och kostnadseffektiv alternativ medicinsk behandling. Detta borde rimligtvis vara straffbart!

Här följer länken till NHF:s artikel – med intervjun där Channie West själv beskriver sina upplevelser:

http://www.thenhf.se/karolinska-institutet-hyllmeter-med-parmar-stals-som-visar-att-healing-fungerar/