25. nov, 2016

Skall jag verkligen behöva skämmas?

Här om dagen uppmanades jag av en läsare på Facebook att skämmas för den information jag spred i en grupp som informerar bl.a. om kolloidalt silver. Han menade förstås att jag spred osaklig information – men kom inte med minsta lilla argument för att så skulle vara fallet.

Det faktiska förhållandet för min del är följande: Jag drabbades för ett par år sedan av cancer och genomgick en mindre operation. Efter ett par veckor fick jag veta, att operationen inte varit tillräcklig. Det fanns cancerceller kvar i min kropp. Specialisterna på min form av cancer förklarade nu enhälligt att jag måste genomgå ett nytt och mycket omfattande kirurgiskt ingrepp, samt efterföljande behandling med strålning och/eller cellgifter. Efter denna behandling skulle jag bli tvungen att bära kompressionsstrumpor under minst ett halvår – möjligen resten av livet, och jag hade blivit allvarligt handikappad. Nu vägrade jag gå med på den planerade behandlingen. I stället lade jag om min kost till rejält kolhydratreducerad sådan, och jag började med intag av kosttillskott i form av ett antal vitaminer och mineraler – samt kolloidalt silver. Resultatet blev att jag efter en tid var cancerfri, och hela tiden har jag mått bra – förutom under första perioden efter den mindre operationen, då man gav mig en infektion, som gjorde att jag måste gå igenom tre antibiotikakurer i följd och därför hade matsmältningsproblem närmare ett år efteråt (hade då inte än insett att kolloidalt silver kan ersätta penicillin).

Slutsats: En ny stor operation hade sannolikt kostat 10 – 20 tusen kronor (troligen mer). Efterföljande behandling med cytostatika hade kostat tiotusentals kronor i månaden. De mediciner och den vård som krävts efteråt i övrigt, bland annat p.g.a. ett utslaget immunförsvar, samt kompressionsstrumpor mm hade gått på många tusen sammanlagt. Kostnaden för samhället har nu alltså inskränkt sig till några ultraljudsundersökningar och läkarbesök för efterkontroll. I stället för dyra mediciner har jag för egna pengar köpt alla vitaminer och mineraler och kolloidalt silver. Kostnad för samhället i den delen alltså noll kronor. Dessutom har jag delat med mig av mina erfarenheter och fått ytterligare några att bli cancerfria med min alternativa (och billiga) metod. Skall jag behöva skämmas för detta?

Läs gärna om min metod här (du får skrolla ner till just rubriken ”Min metod”): http://www.svaradoktorn.se/426070622